Ögonen ser saker klarare i en dröm än de föreställer sig vakna.
Drömmar, tankar/drömmar på nätterna eller dagdrömmar, hur som helst så blir man väldigt blind såfort man vaknar upp. Kommer back to reality. Jag förstår varför man hellre vill vara i sina egna tankar och drömmar. Även om tänkandet kan ställa till det mycket, så är de flesta tankar/drömmar/klarheten mycket mycket bättre än verkligheten. Fast..., hur kan denna såkallade verklighet få äran att kallas för verklighet. När verklighet i själva verket borde vara något riktigt bra, såsom trygghet och kärlek. Det är väl en äkta verklighet? Så varför kallar vi det som är just nu för någonting som inte stämmer. Juste, vi vet mycket om det som sker, men inte många är villiga att göra något åt det. Eller vill göra något, men låter ändå andra ta över. Den stora förändringen man kan göra i livet och i världen, det är den hos sig själv. Till å börja med. Men tyvärr tänker inte alla på det viset, då dessa mindre trevliga människor tror sig vara helt felfria och gudomliga varelser. Klart människor kan ändra sig. Men dom som ser sig själva som bäst och vackrast, på så sätt att ingen annan är det dvs, de människor vet heller inte vad förändring innebär. De ser alltså inte sina egna fel, och kan inte direkt göra världen till a better place.
Ens drömmar.
Tänk om det kunde vara som i ens fantasi och drömmar om nätterna. Tänk om man ville se klart som glas när man vaknar upp till " verkligheten ". Men ingen vill se klart. Man blundar. För allting som sker bland oss människor, ja vem tusan vill ha det så. Vem vill uppleva det varje gång.
Jag har sett den dåliga sidan av världen - nej förlåt, människorna. Och jag har tyvärr fått ta del utav det dåliga i världen - nej förlåt, det dåliga människorna skapar.
Ser man skillnaden på världen/livet och människorna, det är även då man kan göra förändring i sitt egna liv. Alla människor är inte hemska, men att skylla det dåliga som sker på själva livet, det är fel. Det är inte livet som är hemskt, utan de människor i den.
Säg hejdå till de människor som får dig må dåligt, men säg aldrig hejdå till ditt liv.
Och nej, du lever inte bara en gång. Du lever varje dag. Om du tar vara på tiden det vill säga.
/ Sophie*

First - Happiness and love
Second - Trust