Sophie

Igår var väntan lång. Dagen var hur seg som helst, och jag hade redan packat lite saker och städat mitt rum. så fanns inte så mycket annat å göra, än å vänta. Det som är så himla kul. ( nej ) 

 

Jag väntade på att bli hämtad av min kusin och sen väl hämtad, åkte vi till kumla där hon bor då. Hennes syster, min andra kusin har ju flyttat dit igen så henne träffade jag också. Och vi gjorde inget speciellt, men umgicktes iallafall och det var ju tanken? Vi hade superkul och skrattade än massa. Haha, fulla på vatten? Ja fulla i magen iallafall. Behövde skratta. Som jag behöver göra varje dag. Utan skratt, vad har då livet för mening? 

 

Men jag ville bara stanna över natten, så det gjorde jag. Kom "precis" hem igen och satte på kaffe. Och är hemma själv för tillfället då min bror tydligen är på besök och han å mamma åkte iväg på ärenden i stan. Dom kommer la hem snart. Sen får jag besök av en annan broder som skulle stanna över natten vad jag vet. Jaja, jag ska ta det så lugnt jag kan idag. 

 

Det är en jobbig dag för mig just denna dag, detta datum. Det påminner mig om något särskilt, men det borde inte vara deppar-dag, utan en Stolt-dag. För jag borde fan vara stolt för vad jag gjorde för några år sedan. 

 

 

Tacksam för att jag fortfarande är här. 

Hur illa det än må kännas. 

 

 

/ Sophie*