Ärlighet sliter inte ut
Förlåtelse.
Det är nog ett av det svåraste som finns, men även ett av det vackra. Man kan inte använda förlåtelse lika ofta som ett hej, man kan inte slita ut det. Men, man ska slita ut det om det är på ett ärligt sätt. För allt som är ärligt det är inget man kan använda för mycket utav. Ärlig vänskap och kärlek, hur kan det bli för mycket av det? Ärliga ord från hjärtat, hur kan det bli för mycket av det?
Ärliga handlingar, hur kan det bli för mycket av det ?
Allt som är ärligt, det går inte att bli för mycket av tex: ärlig kärlek. Men därimot om det bara var kärlek och inte ärlighet, då hade det varit en annan sak. Då hade det varit en börda. Något man sliter ut, för det är bara på fel sätt.
Man ska aldrig använda sig utav något om det inte är ärligt.
Lika så med förlåtelse. Man ska aldrig be om förlåtelse om man verkligen inte ångrar det man gjort. Om man inte förstår vad man gjort. Och heller inte, om man inte vill förbättra det man rivit ner. Det är ju därför man ska be om förlåtelse, en chans till att förbättra sig själv och aldrig göra om samma handling igen. Tyvärr förstår inte många detta.
Jag tycker att man alltid ska förlåta. Förr eller senare ska man göra det. Men jag tycker man ska ta den tid man själv behöver. Det kan ta några dagar, en vecka, några månader eller till och med år. Det berors på hur stort det är, hur mycket man behöver förlåta. Man ska förlåta - när man bearbetat det färdigt. Man ska förlåta för sin egna skull. Det är därför man ska använda tiden man behöver, för att bearbeta saker och ting. Inte för att gräva ner sig själv.
Man ska förlåta för att personen förtjänar det. Och det genom att personen visar att denne är ledsen för sina tidigare handlingar och ser till förbättring. Men vissa människor tycks vara omöjliga att förlåta. För att dom inte visar att dom är värda en andra chans.
Jag har mött människor i mitt liv som förstört min barndom och som fått mig lida i 15 år. Men en dag kommer jag förlåta dom. För min egna skull. Dom förtjänar inte min förlåtelse eller något gott i livet alls. Men, jag kommer förlåta dom för min egna skull - så att jag ska kunna finna lugn och ro i mitt inre. Så att jag kan gå vidare i mitt liv så att jag inte förstör min framtid såsom dom förstörde mitt liv förut.
Det är upp till dig hur nuet och framtiden ska bli. Oavsett om någon annan förstört för dig tidigare, så kan du aldrig skylla din förstörda framtid på någon annan...
/ Sophie*
