Det jag är bra på, är jag dålig på
Jag är jätteduktig på att uttrycka mig, vad jag känner och vill, hur jag känt och önskar att fortsätta känna med mera.
Men jag har också stunder då jag inte alls kan sätta ord på känslorna och tankarna. Då jag mummlar bort det istället för att bara säga hur det är. Mestadels för att jag inte kan bearbeta det och därav inte hantera det rätt. Jag är alltid ärlig och säger alltid som det är, vad det än gäller. Men ibland kan man inte hantera sina egna känslor, så man håller det inom sig och hoppas på att det försvinner tillslut.
Så, jag är enormt bra på detta med ord, känslor och tankar. Ens inre själ. Men jag är också dålig på känslor. Det är inte enbart för "Man kan aldrig veta - allt- ", utan det är för att jag en gång i tiden inte visste vad känslor betydde. Jag visste inte vad olika känslorna hette, och jag visste inte hur saker och ting skulle kännas. Mitt förflutna hade tagit bort mycket som jag borde ha vetat istället för det jag fick veta. Så när någon frågade vad jag ville och hur jag kände blev " Jag vet inte " mitt svar. Oavsett.
Så i många år har jag tränat på att uttrycka mina känslor och även om jag är bättre nu än nånsin, innebär det inte att de gamla spåren inte kommer åter då och då.
Jag är en person som är bra på att förklara saker, och att lyssna. Men det finns också stunder då jag faktiskt missförstår allt och andra missförstår mig. Jag är alltid mån om att lyssna och försöka förstå andra och samtidigt bli förstådd själv - det är något viktigt för mig, därför är det något jag pratar mycket om. Men, jag är ändå expert på att missförstå. Ena meningen kanske jag förstår allt som sägs, i nästa mening kopplar det inte alls. Ja, de mesta fall för att den andre personen inte kan förklara på ett bra sätt, men också kan det bli så för att jag förväntar mig det värsta. Ibland funkar jag tyvärr så.
Bara för att jag alltid ser gott i varenda människa - innebär det inte att jag kan lita på alla.
Bara för att jag är en av dom snällaste jag känner - betyder det inte att jag inte kan vara elak.
Osv osv.
Innebörden med mitt inlägg är,
Även om du är duktig på något, är det okej att även göra misstag i det du kan. Erfarenheter kan komma flera gånger i de du vet om & redan kan, det finns inte alltid bara en erfarenhet för varje tidpunkt och varje sak. Det viktigaste är inte att övertala alla andra om detta - utan acceptera och hantera att man kan vara duktig på något men samtidigt dålig. Om man förstår det, accepterar och försöker hitta ett bra sätt att lära sig mer om hur man fungerar, så kommer livet bli lättare för än själv.
Det är när man hittar sina fel, accepterar att dom finns, och hanterar dom rätt - som man älskar sig själv mera. Det är samma sak som att älska någon annan. I stil med denna text:
"Then i saw you were not perfect, so i loved you even more. "
Det är sant, när man finner bristerna kan kärleken till andra och sig själv bara bli större. För man accepterar att dom finns där - men ändå inte slutar älska för det. Bara man hanterar bristerna, framförallt hos sig själv då, så blir kärlek bara större.
Jag vet att det är sant. För det var så jag började älska mig själv för första gången.
/ Sophie*
KassandraPalma
jag är jätte dåligt på att uttrycka mig haha
Svar:
everysecondmatters.blogg.se
Det kan ibland vara väldigt svårt att uttrycka vad man känner, men ibland kanske det kan vara bra att få just det hindret för att hinna få lite perspektiv på saker och ting.
Hur man upplever det känslomässigt kan ju skilja sig ganska mycket från hur exempelvis en livssituation egentligen är.
Men visst är uttryckandet viktigt på många sätt, så varje hinder känns frustrerande.
Även om ett hinder ibland också kan vara nyttigt! :)
Svar:
everysecondmatters.blogg.se
