Sophie

Jag har varit en rätt komplicerad människa, och anledningarna har varit stora och hade man vetat dom så hade det varit förståerligt. Jag har vägrat släppa in människor i mitt liv, även stött ifrån dom bäst jag kunnat. Även om det i vissa fall varit en utmaning för mig. Det blir ju så när man inte trott att man är värd kärlek, vänskap och de bra helt enkelt. När jag för första gången på många år försökte tillåta mig själv att släppa in en annan människa igen, så var jag tvungen att offra stora delar av mina principer. För att enda sättet att tillslut ha kvar personen, då det var svårt för mig att släppa taget, det var genom att sluta följa mina principer och "regler" som personen ville kalla det. 

 

 

 

För det första, varför är det fel att vilja ha självrespekt? För det andra, varför är det fel att följa självklarheterna. 

Det är självklart att man inte ska vara med personer som får än må dåligt, eller att man ska känna sig tvingad att göra saker man inte känner är rätt. Varför är det fel att ge den röda tråden synlighet? 

"Som en röd tråd" 

Syns inte, men är självklar. 

 

Nej jag tänker aldrig släppa på mina principer igen. Eller vad man nu vill kalla dom. Att ta hand om sig själv, att inte göra som någon annan vill hela tiden om det känns fel i hela kroppen. Varför är det fel att vilja ha det bästa? Det bästa för än själv? Det är ju inge fel alls. 

 

 

Så jag som hade problem med att släppa in någon annan i mitt liv, blev tillslut väldigt fäst vid en annan. 

Och jag känner mig fri nu. Som kunnat komma loss från personen, hur det än gick till. Så är taget släppt. 

Och jag kan äntligen känna det jag känner utan att kallas för "överreageraren" när jag är den enda som reagerar över en dålig situation. Och den som skapar drama, fast att jag är den som bara försökt få slut på shiten & försökt få slut på det dåliga. Och jag om någon är då verkligen inte dum i huvudet.

 

Jag vill ha mina åsikter, mina känslor och jag vill aldrig nöja mig med mindre än det bästa. Punkt slut. Verkar jag svårfångad, eller "sluta spela svårfångad" ja men då verkar jag väl vara det? Hellre att jag strävar efter saker och ting i livet som är det bästa för mig. Än att ta det första bästa bara för att. Jag har blivit kallad svårfångad bara för att jag inte gör som alla andra säger. Väldigt synd om er som är så maktgalna, med andra ord, ni som kan påverka bra, men påverkar istället på ett dåligt sätt. Och fortsätter tro att ni har rätt och äga en annan människa. Ja, misstaget mitt, de var när jag tillät själv ägas. Av något jag inte ens förtjänade. För jag förtjänade/ar så mycket bättre :) ! 

 

 

 

Så håll fast vid vad du förtjänar och släpp inte på dina "regler". Det är självklart att man ska må bra. Och det är självklart att man har all rätt att göra det också. 

 

/ Sophie*