Little pieces ruins the bigger one
Right now, there's a hole in my chest. It's been living in my heart for so many years, but right now it feels like another one. Like it's new, became new. And i don't know if it's stronger than me. "The old pain" i had in my chest, was everything i've got in my life - And everything i known about. I knew exactly how strong it was, and everything it could bring and do. So what i did, is that i became a dark emptiness hole, with only pain. So the real pain couldn't get me, destroy what i wanted to be. I became one of them. But what i realized, was that the pain would never go away, and whatever it left behind would always stick in every pieces of my heart.

But i also realized, that it doesn't matter how strong the pain is - or whatever it does to me. As long as you've still got the light within, the pain and the dark, will never truly destroy -you-.
But how can't i be destroyed, when i've feel lost and felt like i've been so near the death ?

It's more simple than we understand, but it's also more bigger than we ever will known. The light, love and happiness are things that will always win. Yes, you may be lost and loose. But you will always be a winner, and never truly gone, if you always keep three things in your mind:
1. Never let anyone who's not one of the good hearted, destroys your good heart.
2. Always care, even if it hurts. Care for people you know, and doesn't know.
3. Never give up on the good things, cause how strong the darkness is, the light will always stay in the end.

How big the hole is, how much it want's to live inside my chest - I know there's gonna be a bigger thing in my life, that the empty whole can not compare to. And what would that be?
Every - good thing - i want in life.
Everything i dream about.
My own words
/ Sophie*
Sorry if there is words i haven't spell right.

Samma text översatt
Just nu är det ett hål i min bröstkorg. Det har levt inom mig i så många år, men just nu känns det som ett annat. Som att det är ett nytt hål, att det gamla blev nytt. Och jag vet inte om det är starkare än mig.
"Den gamla smärtan" jag hade inom mig, var allt jag hade i mitt liv - allt jag visste om. Jag visste exakt hur starkt det var, allt den medförde och kunde göra. Så det jag gjorde var att jag blev ett eget stort tomt hål fyllt av bara smärta. Så att den riktiga smärtan inte kunde få tag i mig, förstöra den jag ville vara. Så jag blev en av dom. Men vad jag insåg, var att smärtan aldrig skulle försvinna, och vad det än lämnade efter sig skulle alltid sätta sig i varje minsta lilla bit utav mitt hjärta.

Men jag insåg också, det spelar ingen roll hur stark smärtan än är - eller vad den än gör mot mig. Så länge du har ljuset inom dig, så kan inte smärtan eller mörkret, riktigt förgöra -dig-.
Men hur kan man inte bli förgörd, när man känner sig vilse och känt sig nära döden?

Det är enklare än vi förstår, men det är också större än vad vi någonsin kommer få veta. Ljuset, kärleken och lyckan är det som alltid kommer vinna. Ja, du kanske blir vilsen och förlorar. Men du är alltid en vinnare, och blir aldrig helt försvunnen, om du alltid har tre saker med dig i huvudet:
1. Låt ingen utav dom som saknar ett gott hjärta, förstöra ditt goda hjärta.
2. Bry dig alltid, även om det gör ont. Bry dig om människor du känner och inte känner.
3. Ge aldrig upp om det bra sakerna, för hur stark det dåliga mörkret än är, så kommer ljuset alltid finnas kvar.
Hur stort hålet än är inom mig, hur mycket det än vill stanna kvar där - Så vet jag att det kommer finnas något ännu större i mitt liv, som mitt tomrum inte kan gemföra sig med. Och vad skulle det vara?
Varje - bra sak - jag vill ha i mitt liv.
Allt jag någonsin drömmer om.
Mina egna ord
/ Sophie*
