With all the blood i lost with you
"My Blood"
That feeling that doesn't go away just did
And I walked a thousand miles to prove it
And I'm caught in the crossfire of my own thoughts
The color of my blood is all I see on the rocks
As you sail from me
Alarms will ring for eternity
The waves will break every chain on me
My bones will bleach
My flesh will flee
So help my lifeless frame to breathe
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
The lost dreams are buried in my sleep for him
And this was the ecstasy of a love forgotten
And I'm thrown in the gunfire of empty bullets
And my blood is all I see
As you steal my soul from me
Alarms will ring for eternity
The waves will break every chain on me
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
Ohhh, ohh oh [x6]
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
And I walked a thousand miles to prove it
And I'm caught in the crossfire of my own thoughts
The color of my blood is all I see on the rocks
As you sail from me
Alarms will ring for eternity
The waves will break every chain on me
My bones will bleach
My flesh will flee
So help my lifeless frame to breathe
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
The lost dreams are buried in my sleep for him
And this was the ecstasy of a love forgotten
And I'm thrown in the gunfire of empty bullets
And my blood is all I see
As you steal my soul from me
Alarms will ring for eternity
The waves will break every chain on me
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
Ohhh, ohh oh [x6]
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
En låt som jag känner igen mig i.
Time to move on !
Hjälpande jag, bad om hjälp denna gång
Dom senaste dagarna, eller dom senaste två veckorna får jag nog säga.
Så har jag gjort rätt mycket. Umgåtts med gamla vänner, såsom nya. Och verkligen vågat umgåtts med någon, när jag mått sämre. Jag brukar annars krypa in i mitt skal och stöta ifrån allt och alla, inkl. mig själv. Men den gången så gjorde jag något jag inte brukar göra. Jag tog kontakt med en ny vän och vi hade en jätte rolig och fin kväll tillsammans, precis vad jag behövde. Istället för att sitta hemma med ångesten i knät, eller gå ut och dricka, hade bara gjort mig dåligare. Men jag vågade säga att jag behövde sällskap på rätt sätt. Det är faktiskt ett stort steg för mig.
Jag har också varit hemma själv i några dagar med min bror. Det blev mycket mer -städa- än jag brukar göra. Nja, jag brukar ju fixa, men tack vare min kroniska ting så är det inte lätt att göra lika mycket som man önskar man kunde. Men dessa dagar hade jag tydligen en väldig energi. Kanske mest för att jag hade dåligt humör inom mig. Då brukar jag göra något bra av det istället och då får jag använda den negativa energin till att få saker och ting gjort. Brukar funka. Det är ju en energi åtminstonde, så man får välja om man vill att den dåliga energin ska sätta sig i huvet, eller om man ska passa på att använda energin till något bättre.
Jag är ingen bakar-människa. Men eftersom min lillebror ville ha något så fick jag väl sätta igång och göra något jag inte brukar göra haha. Gick åt h.... trodde jag ! Men sen blev det ju hur gött som helst ;) ofc. Det var ju jag som gjorde det ;) Haha.
Värmde hallon, och la i honing och lite annat, blev gött och sen gjorde jag en sockerkaka med hallon i. Blev typ en blandning utav en sockerkaka och paj. Haha, men ja gött det med trots allt.
Annars har jag väl, trots känslorna och tankarna och måendet i övrigt. Haft det rätt ok ändå. Eller.. man får helt enkelt göra det bästa av allt. Mer kan man inte göra, och mer kan man inte begära utav sig själv.
Why did i blame myself all these years
For so many years, i blamed myself.
I did everything and nothing, things i didn't deserved.
But for some reason i woke up.
And then i woke up a few times more.
Now my eyes are open, and my heart too.
I'm not blaming myself anymore for things i can't change.
I'm never going to blame myself again, for things i didn't do.
Things no one will ever apologize for. I can't take the whole blame.
Because it's never your fault. When other people hurt you.
They do scars on your body and in your mind.
But it's never your fault. That they can't love instead of trying to kill.
It's okey. To finally move on. But never. Blame yourself again.
/ Sophie*
Just a shout into the void
My dreams have wings
Mina drömmar har vingar.
Varning väldigt lång läsning.
Men värt.
Man pratar mycket om drömmar, men oftast framför man det på fel sätt. Enligt mig iallafall. Jag tycker att man säger för mycket om hur en dröm är så viktig. Men känns som att det gömmer sig mer bakom dom orden, än sanningen. Det är viktigt att man uppfyller sina drömmar - om drömmarna är att bli mest framgångsrik. Mest pengar, mest kontakter, mest liknande uppfyllda drömmar. När jag berättar lite grann om mina drömmar, så är det många som frågar hur det ska gå till. Det delar jag inte med mig utav, och nej, inte för att jag inte vet hur det ska gå till. Utan för en dag när jag är där, så kommer folk förstå hur det gått till.
Framgång enligt samhället, som dragit med rätt många andra i den åsikten, är om man då har skapat sig flest kontakter för att framstå som väldigt eftertraktad och för att kunna lättare få hjälp på ett och annat vis. Inget fel alls med det. Men man måste inte ha många kontakter, om man vet själv vad man kan göra, men det är inget fel att be om hjälp. Men man ska inte skapa flest kontakter för att det ska låta bra, man ska ju ha användning utav dom kontakterna också, som inte många tänker på.
Enligt samhället så är även framgång endast det som rör pengar. ""Jag har lyckats med en dröm, om det innebär att jag blev vd på ett stort företag - inte för vad dom gör - utan för hur mycket pengar jag tjänar på det. Jag är framgångsrik för att jag var superduktig på att sjunga och fick skivkontrakt och blev kändis genom musiken, men inte framgångsrik för att jag hade en talang och gjorde något bra av den och älskade det jag gjorde - nej för att jag blev pengarik. ""
Enligt samhället är en dröm endast viktig att uppfylla om man tjänar något på det. Harmoni, kärlek etc? Nej inte sådant tjänande, utan pengar. PENGAR. Det är allt vad det handlar om. Och därför blir jag både stolt över mig själv för att jag inte tänker på det viset, men också lite ( finner inte ordet för den saken ) men negativt är det iallafall, när jag hör hur andra undrar så mycket om hur jag kunnat lyckas så bra. Och hur jag ska kunna fortsätta lyckas med mina andra planer i framtiden. Eftersom dom tror det handlar om pengar, utan pengar lyckas man inte, och lyckas man ändå så är det omöjligt att fortsätta lyckas om jag inte tjänar pengar. Så tänker dom.
Nu kanske mitt inlägg blev en aning rörigt. Men det jag vill komma fram till är att enligt samhället så är en stor dröm endast det man uppfyller, genom att tjäna pengar på det.
Men en dröm handlar så mycket mer än om det.
Och nej, det är faktiskt inte många som förstår den innebörden. Det är inte många som kan, vill eller vågar öppna sina ögon. Därför hoppas jag att jag kan visa världen, eller åtminstonde de jag redan visat lite, att man kan lyckas även om drömmen inte handlar om att tjäna mest pengar. Jag vill helt enkelt visa vad en dröm innebär, och det enda det innebär är att man förstår varför man vill genomföra sin/sina drömmar.
Nu vill alla bli olika och göra olika saker. Men de som endast vill tjäna pengar, och inte älska det dom gör först och främst - det är ingen riktig dröm. DRÖM är det man gör med hjärtat ! Inte det man gör för att mätta sina beroenden.
Som en av mina drömmar, inom böcker. Att skriva bland annat böcker.
Varför är det en dröm?
Vad ska jag göra för att uppnå den?
Vad är första steget, andra, osv...?
Hur lyckades jag?
Jag har skrivit så länge jag kan minnas. Innan jag började gå på lekis, så skrev jag. Kanske inget proffs ;) men jag gjorde det iallafall. Och sen har jag skrivit hela mitt liv sedan dess. Jag har väldigt mycket att berätta, och jag vet att jag har förmågan att berätta på ett bra sätt. Alla kanske inte förstår för det, även om jag skriver på ett sätt som alla kan förstå - så innebär det inte att alla vet hur man tar till sig sakerna. Jag vill lära andra saker, jag vill stötta andra. Jag vill hjälpa andra. Och jag kan allt det där. För jag vet att jag har dom både egenskaperna, förmågorna, erfarenheterna, till att göra sakerna inom det området. Därför gör jag detta. För att göra det jag älskar, samtidigt som jag tar vara på det jag fått genom livet.
Vad ska jag göra för att uppnå drömmen? Vad är stegena?
Förstå och främst, sätta sig ner och skriva så länge man kan. Jag är inte sådan som tittar tillbaka i det jag redan skrivit och försöker ändra hit och dit. För jag skriver när jag behöver skriva, och jag skriver allt som kommer i mina tankar. Så varför ändra på det jag en gång kände, i just den stund som jag skrev ?
Sen när man känner sig nöjd med sina framsteg, så sökte jag på hur man gör för att trycka en bok. Jag frågade en nära person, jag frågade utomstående och jag sökte egen fakta. Då fick jag tips om ett bra tryckeri, tog kontakt med dom och sen körde tryckningen igång helt enkelt.
Så en massa väntan. Tålamod krävs i allt. Inget är lätt! Det krävs mod, tålamod, och energi på alla sätt och vis.
Hur lyckades jag med min dröm?
Min stora dröm just genom att skriva och hjälpa andra, det är ju att skriva så många böcker jag kan och få så många jag kan att uppmärksamma det bra jag skriver. Jag vill inte sitta i tv soffan, det är inget jag strävar efter. Men om de är det som krävs för att nå ut till folk som jag vill göra - då är de det jag behöver göra! Men om ni förstår skillnaden - det är skillnad på att eftersträva en chans till att få uppmärksamhet, och en chans till en möjlighet för att på yttligare sätt nå ut till människor. Ni kanske tänker, men det är ju samma sak?
Nope. Det är stor skillnad på att vilja synas själv, för att andra ska se att man finns. Och på att göra något bra, som bör uppmärksammas och nå ut till andra. Då syns jag - men det är mitt värk som syns mer. och det är vad jag vill med min dröm. Att det jag skapar ska synas, inte jag.
När folk uppmärksammar och ger komplimanger när dom ser min bok, så tänker inte jag
" hehe nu vet dom att jag finns, nu får jag uppmärksamhet och de komplimanger jag vill ha "
Jag tänker
" Wow, dom har sett en underbar skapelse som dom ger komplimanger för, och wow då vet jag att jag kunnat nå ut till dessa personer - på ett BRA sätt ! " Att mitt värk nått fram till andra positivt.
Väldigt långt inlägg, det vet jag att det blev. Hoppas ändå att några av er orkat läsa åtminstonde lite ;)
Andra ska kunna nå sina drömmar, men på rätt sätt. Ni ska inte nå era drömmar för att få synas, att andra ska veta att ni finns i världen, att ni ska få mer status i samhället och överallt. Ni ska uppnå era drömmar, för att på resans gång få mer erfarenheter och för att ni får chansen till att göra något ni älskar.
En dröm är ingen dröm. Om du inte älskar den. Älskar att kämpa för den, älskar att skapa saker.
Om du drömmer om att endast synas, så kan du göra det genom att ställa dig mitt ute bland folk och skrika så högt du kan. Men kalla inte det för en dröm. Dröm är när man älskar det man gör.
Du kanske älskar att få uppmärsamhet, men är du klok på livet så förstår du vad inlägget handlar om. Och vad en dröm står för. Är du klok på livet så vet du att meningen inte är att få andra veta att du lever. Det är giva mer erfarenheter till dom som behöver det. Att lära vidare.
Tack. / Sophie*
Gjorde även om min header på min hemsida. Enligt mig blev det lite bättre. Huvudsaken är att jag är nöjd och att man kan se vad det är för hemsida! Haha :) www.forfattarinnanswa.n.nu
Före
Efter
From my heart. To yours.
Jag vill tacka er. Ni som trott på mig, när andra ljugit. Ni som trott på mig & sanningen, fast att ni aldrig var där när mina bördor kom till. Jag vill tacka dom som, även om ni är få, ser det bra i mig även om något hemskt tagit över mig & fått ilskan förvandlas till det största hatet mot mig själv.
Det största sveket jag gjort mot andra, dom som verkligen älskat & älskar mig, är sveket jag gjort mot mig själv. Varje gång jag hatade mig själv, svek jag er. Varje gång jag skadade mig själv genom beroenden, så skadade jag även er.
Idag älskar jag mig själv, och därför kunde ni få en plats i mitt liv igen. Och jag vill mer än gärna att ni som är i mitt liv nu ska stanna.
Jag vill tacka er för att jag inte trodde kärlek fanns förens jag blev välkommen i familjer när jag aldrig haft en själv, förens jag mötte dom äkta vänliga ansiktena som idag är riktiga vänner och inte bara "vänner" som låtsas vara något dom inte är, godhjärtade.
Min tacksamhet är så stor, att jag bara önskar att ni kunde känna min tacksamhet i hela kroppen. Min tacksamhet för det jag har idag, som jag aldrig någonsin i hela mitt liv haft förut, det är en tacksamhet som får mig älska mer, tro mer, och vara det där jag trodde var omöjligt att vara. Lycklig.
Om ni är en del av mitt liv så ta åt er allt ni kan. Mitt stora hjärta tillhör er. Mitt hjärta är allt jag kan ge, för det är allt jag äger själv. Och om era hjärtan tillhör,inte ägs utav mig. Men tillhör mig lika mycket som mitt tillhör er, då är det tillräckligt.
Från & med idag tänker jag aldrig avsluta något som har en mening. Jag kommer fortsätta göra det jag är bra på, oavsett vad jag får tillbaka. Jag ska aldrig igen, göra mig illa på något vis. Varken mot mitt yttre, mitt inre. Med det materiella eller med tankarna.
Håller jag kvar i tacksamheten så kommer tacksamhet tillbaka.
Tack. Jag älskar er, glöm aldrig det. Okej? Okej.
Varför glömma drömmarna & målen
Jag tappade bort mig själv helt, igen. Och det kändes som det var år sedan förra gången jag låg såhär långt ner. Men det vara bara sen förra året sedan sist. Och jag kan knappt tro alla förändringar som skett. Men, även om 2013 var ett förändrings år för mig, så var det inte över för det. Allt gammalt satt kvar och allt jag kämpade för, var fortfarande fast på marken. När jag tänker efter, så har jag kämpat mer än jag trodde att man kunde kämpa. I nu snart 15 år, har jag kämpat för mitt liv, kämpat för något iallafall. Kämpat för bättre dagar, som jag så länge önskat ska komma.
Att vara nedgrävd i så många år, har inte gjort mig blind som man kan tänka sig. Det har fått mig öppna ögonen för det overkliga såsom det verkliga. Eftersom det vi tror är overkligt, faktiskt är den riktiga verkligheten. Men de flesta av oss är för rädda för att öppna ögonen helt.
På senaste ( dvs. de senaste veckorna ) har mycket hänt mig. Ja, när något händer i mitt liv så passar det på att hända allt på en och samma gång - inte konstigt att man blir både slut i själen men också ännu mer fundersam över vad som egentligen är sant nu för tiden.
Jag fick iallafall en känsla just precis. Och därav skriver jag detta, som vanligt, långa inlägg.
Jag glömde mig själv. Jag stängde av känslorna igen, och trodde att det var mitt enda val för att kunna orka vidare till dom bättre dagarna jag kämpar för. Men nej, det är inte sant att det blir bättre för att man blir lika blind som de andra. Det hjälper inte att låtsas vara något man inte är, och det hjälper inte att sluta tro och hoppas.
Jag laddade ner en app, och gick in på den idag. Det var faktiskt en läsar app, där man kan ladda ner och läsa olika böcker. Givetvis så laddade jag ner "verklighetsbaserade" då jag själv skriver det jag upplevt. Jag är faktiskt ingen som läser böcker, förutom det jag själv skriver. Men idag kände jag att jag bara inte kan kasta iväg alla mina drömmar? Som att lära mig saker, finna inspiration och ge inspiration, skriva böcker, berätta om mitt liv, hjälpa andra människor på det bra sättet jag kan göra och gjort många gånger. Jag kan inte kasta iväg mina framtidsplaner, bara för att allt jag trodde på och tryggheten försvunnit de senaste veckorna. Jag kan inte slänga bort det enda jag lever för, bara för att ...
ja, "bara för att". Klart jag förtjänar det bra lika mycket som en annan!
Nej, att gräva sin egna grav, det borde jag slutat med för länge sedan. Det är dags att växa upp. Nej inte att ta mer ansvar eller liknande, då jag redan klarat den biten sedan liten. Utan växa upp - dvs. Sluta trycka ner sig själv, sluta tro att man förtjänar allt annat än bra.
Man ska mata sina drömmar och mål, så att dom blir större, starkare, för en dag, om man verkligen vill det man älskar att göra, då kommer man stå där med alla möjligheter för att kunna göra det till uppfyllelse. Då gäller det att man redan har en stark grund av trygghet bakom sig, så att man kan ta nästa steget.
För att gå in i en trygghet måste man ha en trygghet bakom sig. Alla kanske inte förstår den meningen, men en dag gör ni.
" Jag måste stänga av mina känslor så att jag kan falla tillbaka till helvetet jag ändå besöker varje dag "
Nej, jag måste inte alls vända tillbaka. Jag måste ta stegen framåt, våga möta mig själv i framtiden.
Jag har en plats här, och jag vet ju vad det är jag ska göra !
Mycket text, så är det om man kommer in på min kära blogg - som jag inte gillar och kalla blogg, för det är så mycket mer än bara en blogg. Det är ju en del av mig själv. Och jag är så mycket mer än "bara" något.
Hur som helst - Hoppas du fick en positiv tankeställare, så som jag fick. :)
/ Sophie*
Bättre tankar
Ja visst blev det förra inlägget deep. Men det behövs att filosofiera och tänka igenom saker och ting. Jag är en sådan som inte tänker högt, förutom när jag skriver. Jag delar gärna med mig av mina tankar, men försöker göra det på rätt sätt. För det är ju viktigt.
Om man mår dåligt, riktigt dåligt en dag. Och det kanske varit så länge, men just den dagen så känns det som att man blir påmind och alla de andra jobbiga dagarna faller på än, på en och samma dag. Som att man får ett stort betong block över sig. Och man typ sitter fastklistrad i marken, där man sjunker ju mer man andas. Well, sådana dagar kommer ju. Men släpp ut allt då. Och glöm inte att det faktiskt känns lite bättre dagen efter.
Alla ångest tankar man hade, liksom.. som bortblåst på något vis. Nej, deklart att alla problem inte är borta över natten eller att ångesten lämnat än helt och hållet, den har bara gömt sig. Och deklart att du kanske inte hoppar av glädje för att det är en ny dag. Men, du kanske tänkte de vanligaste ångest tankarna, men dagen efter tänker man " Hur f*n kunde jag ens tänka så? "
ja, idag när jag vaknade så skrattade jag nästan. Vilket drama man gör för sig själv egentligen. Så hatar man drama och försöker slippa det så gott man kan, men så har man ju sina egna känslor och tankar, och vad annars skapar mer drama än det tillsammans? Så jo, man skapar en hel del drama för sig själv. Men det innebär inte att du gör fel som släpper ut allt du har inom dig. Och det innebär verkligen inte att du överdriver något. Du överdriver inte situationen eller känslorna du har. Är det en sak du känner en dag, ja då är det så du känner. Och sen kanske man gör vissa saker större än det är, men då är det så du upplever hela situationen - inget fel alls.
Man får bara lära sig hantera det. Acceptera att vissa dagar är tyngre, och man kan känna att man överdriver saker och ting. Men acceptera det, känn att det är okej. Ingen ska komma och säga att det som är mest rätt, är fel. Du får själv avgöra den biten som har med dig och din situation och göra.
/ Sophie*
another Destiny
You have to accept the thing's you can't change. Some people believe in faith. I'm one of them. I can, and i will always hope for better days. Days i have wait for, since i've been 3 years old. Better days never came. But if they do, someday, i will love every minut. But i'm afraid, that there's no -better days- for me. Because... this is the truth :
People with bad childhood, and a wrong start on their destiny, some of them will get there deserved freedom and justice. But not all of them get what they deserve in this world. They hope everyday, and pray for better days ahead. They keep fighting for their lifes, and what they truly want. They always try to smile, and make other smile and be happy. But sometimes love, and the fight we take.. isn't enough to get the justice for what we been through. I can sit here and believe, and fighting for everyday. But now it's a bad period, and i have put my feelings away. Maybe to survive another day, but maybe it's time? No. It's never time to give up. Don't ever think that for a minut.
But all i mean, is that.. maybe i, have to accept that the good life isn't my destiny.
Maybe my only destiny in this world, was to make others happy. I remember, when i was 7 years old. I promised myself to always protect my "family", especially my brother. And then i will help people the best i could. And i promise to make, at least, one person happy. And then i would "fly away to heaven above". Cause i could feel when i was that young, that this life wasn't for me. Maybe it's just the devil, who made me feel that way. But i haven't forget that feeling, not then not now. So, what should i think?
May i got the life i truly want, and get what i loved to have in my life. Like my own family. But may i also, not have it the way i want it. Maybe you can get what you want, but in another way? Well, someday, maybe, i can find it out :)
/ Sophie*
Jag älskar er allihop. Så mycket. Ni som tror på mig.
You can't control
I hate it, that you can't control feelings. Because of everything going on in my life, like the rest of the years that's been gone. I had to put off my feelings. So i could care less, and .. well. Not start my new life, but maybe so i could hold on a little more. I thought it would be easy, the only way for me to have strenght to not give up.
But... not even that function did work. That's "funny", because it did work before. But maybe the glimt from these special eyes, made me feel a sparkle in my heart. Or something. I don't know.. or why. It is, what it is. And i know i can't do so much about it. Just wait...til it goes away i'll think. Pretty hard. Because i'm a thinker, and whoever comes in my mind, will not leave very easy. Cause not everybody gets that attention, to be in my confusing, special, lovely and mistery mind.
But... not even that function did work. That's "funny", because it did work before. But maybe the glimt from these special eyes, made me feel a sparkle in my heart. Or something. I don't know.. or why. It is, what it is. And i know i can't do so much about it. Just wait...til it goes away i'll think. Pretty hard. Because i'm a thinker, and whoever comes in my mind, will not leave very easy. Cause not everybody gets that attention, to be in my confusing, special, lovely and mistery mind.
But it's okey. That whats happened in my mind, stays in my mind.
:) / Sophie*
Her eyes have their own vocabulary
Stories i never told
The biggest heart i ever had been given, is my own. And the first love wasn't love from two people who should've loved me from the beginning. No, they never wanted to be the most beautiful thing you can ever be. People say.. " they couldn't love, they couldn't do the things they should've done" But the truth is, they didn't even wanted to. You -can- if you -want-, that's the truth. And people say the truth hurt the most, but in this case is the biggest pain, all the lies. They hide behind "the truth", which is a big lie they come up to. They use the other peoples truth to a shield they could hide behind, But they made the truth to their own lie, so it shouldn't seem as ugly as it was in real life.
She told me to wake up to reality. Then i really wonder what reality she think she is in. She want me to wake up to a reality there it's ok to hurt your own child, and never take the blame for it. But i will never be like her, i will never let them hurt me again.
I will never get that time back, but now i won't let them take me down with them.
Four years old with my back to the door
All I could hear was the family war
Your selfish hands always expecting more
Am I your child or just a charity ward
You have a hollowed out heart
But it's heavy in your chest
I try so hard to fight it
But it's hopeless
Hopeless
You're hopeless
Oh father,
Please father
I'd love to leave you alone
But I can't let you go
Oh father
Please father
Put the bottle down
For the love of a daughter
Oh
It's been five years
Since we've spoken last,
And you can't take back
What we never had
Oh, I can be manipulated
Only so many times
Before even I love you
Starts to sound like a lie
You have a hollowed out heart
But it's heavy in your chest
I try so hard to fight it
But it's hopeless,
Hopeless
You're hopeless
Oh father
Please father
I'd love to leave you alone
But I can't let you go
Oh father
Please father
Put the bottle down
For the love of a daughter
Don't you remember
I'm your baby girl
How could you push me out of your world
Lie to your flesh and your blood
Put your hands on the ones that you swore you loved
Don't you remember
I'm your baby girl
How could you throw me right out of your world
So young when the pain had begun
Now forever afraid of being loved
Oh father
Please father
I'd love to leave you alone
But I can't let you go
Oh father
Please father
Put the bottle down
For the love of a daughter
For the love of a daughter
And everything except free
Memories won't fade away and matter what it is, good or bad - it will always eat you up from inside.
A good memorie will make you feel a missing feeling, and the bad ones will make you feel lost and hindered to move on or feel happiness. So whatever it's a good or a bad one, it will cause you some pain. And what do the pain do to us human? Eating from our inside soul, and god i hate this memories. And no, it doesn't matter if i don't think about memories all day, or if it's been awhile since it happened the last time.... they will always be as strong as they was the day it happened for the first time. Theres no "fade away", and theres nothing you can do, except to just feel that crap. The pain. When the memories decides to knock on your mind-door. And today it's ... i feel lost. And sad. And unloved. And everything except.. free.
Vitiligo
Detta är Winnie Harlow. En mycket vacker modell som gjort stor karriär, trots sin hudförändring som kallas för Vitiligo. Jag vet inte jättemycket om det, men har sett fler med samma sak. Många skulle säga " med samma problem " men problem är bara sådant som är omöjligt och det finns inget som är omöjligt.
" A skin condition, not a life changer "
och det tycker jag var en bra mening. Inte alla, men många har något som känns som ett hinder. Jag har ju som sagt en kronisk sjukdom som hindrar mig från att leva en "normal" vardag, men det innebär inte att det förstör mitt liv. Men jag kände så innan, tills jag lärde mig uppskatta det jag faktiskt kunde klara av. Jag kan inte springa eller gå så länge utan att det gör ont - men det är bättre än att inte kunna göra något av det alls. Jag kan inte stå upp så länge, men varje sekund jag kan göra det så är jag nöjd. Jag kan inte skriva förhand för jag får ont i mina händer, kramper och skakar. Men jag kan skriva på tex datorn - och det är MYCKET bättre än inget, eftersom jag älskar att skriva. ( Finns fler saker men tog några exempel )
Så liksom, i hinder finns faktiskt många lösningar. Man får själv välja vilken lösning som passar bäst - men man ska aldrig säga att det inte går. För det går. Kanske inte lika mycket som man önskar, eller på samma sätt. Men det finns alltid något man kan ta vara på hos sina begränsningar i livet.
Det gjorde denna modell. Hon såg sin hudförändring som konst istället för en sjukdom som hon borde gömma. Istället visade hon konsten på hennes hud och hon är modell. Så ni alla som tror att man måste vara jättesnygg för att ens ha chans till att bli modell, ( Snygg inom samhällets ramar ) för er som vill bli det. Det handlar inte om sådan skönhet överhuvudtaget. Den "skönhet" vi talar om i hela världen.
Det handlar om det unika hos varje person. För det är det som kallas snyggt. Det du tycker är fulast på dig själv, det är faktiskt det som gör hela du unikt. Jag tyckte allt på mig var fult. Jag hade annorlunda näsa, typ indian näsa. (inte så konstigt imed att jag faktiskt har det i släkten...haha)
Och fula bruna kattögon, små läppar med överläpp och mina höga kindben. Idag uppskattar jag dom sakerna mer och mer.
Jag grinade nästan för att jag inte såg ut som alla andra, liksom Naturlig och så. Men jag är fan fin, och det är du med !!
Har kattögon utan att måla eyelinern sådär & har överläpp men syns nästan aldrig på bild.
Har säkert andra bilder som visar tydligare men kan inte hitta dom just nu!
Det är bra med tjat !
Såg en bra och inspirerande video, som jag ville dela vidare. Det har blivit allt fler som pratar mer om sina kroppar och allt vad det innebär med självförtroende och självrespekt. Vilket är toppen! Men sen är det ju så att en del skriver som kommentar att
" Jaha du också. Hur många tror du inte går ut med detta och talar om i princip samma saker, och ändå blir det ingen förändring? "
Bra sagt. Det blir ingen förändring oftast. Inte i hela världen. Men för många blir det förändrade tankar hos en själv, och man kanske inte kan nå ut och ge en tankeställare till flera miljoner människor. Men det räcker att nå ut till en av dom - så är det en förändring för ett liv. Och ett liv är faktiskt mycket värt. Och när den personen ändrat sina tankar, så kommer hon/han att förmedla vidare på ett eller annat sätt.
( Det är ju därför man bör ändra sina egna tankar först, det är så vi kan hjälpa vidare )
Att hjälpa andra innebär inte att man MÅSTE hjälpa flera samtidigt. Det räcker att förmedla, så kommer den förmedlingen att nå åtminstonde en person till och som sagt, den kommer hjälpa vidare.
Tryck på bilden för att komma till videon.
Lika dant med ett ryckte - det vet ju allihop hur fort det sprider sig som ett virus. Tänk då hur snabbt en bra åsikt och budskap kan sprida sig. Men varför sprider det sig inte lika mycket?
Jo delvis för att alla med bra tankar inte förmedlar det vidare, och också för att vi fokuserar oss mer på att sprida det negativa i världen än det bra. Man tror att man gör förändring genom att sprida vidare något som någon gjort dåligt, och försöker "sätta dit". Istället för att sprida vidare saker som andra gör bra, det är ju bra saker vi borde proppa vår hjärna och tankar med - inte hur många fler dåliga saker det uppstår omkring oss.
Alla vet inte om det dåliga som sker i världen - men det är ännu fler som inte vet om det allt bra.
Som mig tex. Jag visste bara en sida av världen och den var det hemskaste man kan leva bland.
Tänk om fler hade öppnat ögonen för verkligheten - men samtidigt spridit goda budskap om hur bra det kan vara ! För man ska göra något åt det som inte borde vara, istället för att dela vidare och göra så att det dåliga förökas hit och dit.
Och genom att "tjata" om det bättre budskapen istället för bullshiten, så kommer man inse tillslut att det är bättre man får tjat i öronen om det positiva än det negativa som bara får än ännu mer att må dåligt. Det är väl ingen som läser detta, som vill annat än å må bra?
Det är bra med tjat - om det innehåller mer positiva budskap !
/ Sophie*
ökad pensionsålder
Fick mig ett gott skratt redan nu på morgonen, och klockan har inte ens hunnit slå 7.00
Samtidigt blev jag "glad" att någon sa något vettigt, och det händer ju inte så ofta i denna snedrivna världen.
Handlar då om ökad penisonsåldern - vem som har lagt det på förslaget kan man räkna ut. Och vad jag skrattade åt är då resonemanget " Vi blir friskare när vi blir äldre ". BULLSHIT. Jag har inte hunnit fylla 18 år ännu, och jag är sjuk i hela min kropp. Jag har varit det så länge jag kan minnas och ju äldre jag blivit, ju värre har det blivit. Jag har en kronisk sjukdom som betyder att man inte kan bli frisk. Den enda behandling jag kan göra, är en cancerbehandling vilket jag inte kommer göra, för stor chans att man inte blir frisk och jag tänker inte utsätta mig för något som kan förstöra ännu mera för min kropp. Så att vi människor skulle bli friskare som äldre - väldigt mycket shitsnack. Så säger bara en frisk som håller på ett visst parti. Nämner inget parti namn för det är inte vad jag ville ta upp just nu.
Den som sa något bra var Hugo Westerlund. Han talade för många i sverige som tänker lika dant, inkls. mig.
Vill ni höra honom så kan ni kolla på dagens morgonnyheter, klicka > " Gomorron sverige "
Spola fram till ungefär klockslaget 06:55 :)
( Tänk på att cirkeldiagramet är på ett ungefär, eftersom dom inte direkt fråga hela sverige om vad dom tycker. )
I deserve somebody who gives a shit
Jag har märkt att när det kommer till svek så finns det ingen gräns. Och förtroendet handlar inte bara om lögnen utan om hur en svikare ens har mage till att be om ursäkt x antal gånger men inte ser till en förbättring. Det är det som gör förtroendet mindre, det är det största sveket i hela sveket.
Hur väntat det än må vara så blir man alltid lika förvånad varje gång. Kanske för att den som ber om ursäkt & om en andra chans, som egentligen blir den femtioelfte, tros uppskatta chansen. Men det är sällan så. Faktiskt väldigt sällan. En andra chans handlar om att man är ledsen, att förbättra sina handlingar & viljan att gottgöra det man förstört, även om man kanske inte kan gottgöra helt & hållet.
Jag har också gjort misstag. Jag är en god människa men man kan bara kalla sig god person om man faktiskt gör misstag men både lär sig utav dom & försöker visa att man lärt sig tillräckligt för att inte göra om samma handling.
Jag gör misstag, men ser till att jag är värd en andra chans. Men jag hatar att jag har så svårt att släppa taget, att min seperationsångest sedan barn, över tar mig i situationer då jag borde släppa taget. Jag hatar att jag bryr mig alldeles för mycket när jag egentligen borde kasta iväg det som tar energi.
Jag hatar att jag tror alla människor vill väl - att dom kan förändras. Men efter 20miljonte gången, borde jag hunnit tänka igenom ett & annat för att inse att alla inte förändras. Men jag har förändrats. Kanske därför jag fortfarande har hopp om att fler ändras. Åtminstone dom man egentligen vill ha i sitt liv... Och dom som varje gång ber om att få "komma tillbaka". Om man ber till och med om sådan sak, varför är det då så lätt att strunta i chansen man fått?
Att stanna kvar hindrar mig från att gå vidare. Men att gå får mig hata, sakna, tänka ännu mer. Och dom känslorna kan bara bli allt djupare, därför kan även det vara ett hinder att ta sig någonstans. Jag vet inte vad som är bäst just nu - jag vet bara att jag har testat både dera men inget har fungerat.....
Purple White
Sådär ! Nu har jag ändrat helt & hållet på bloggen och det blev rätt okej faktiskt. Störde mig rätt mycket på en sak, på den andra stilmallen (designen) jag hade. Så istället för å gnälla får man fixa problemet!
Tyvärr kommer det ju alltid vara massa j*kla reklam hela tiden. Som förstör ju! Men har ju tipsat om något bra till din dator som tar bort shiten, tryck bara >här< :)
Fick lite sömn inatt, börjar snart ha fixat dedär med att vända på dygnet. Tar ju sin tid... Har inte gjort så mycket idag, mer än att då fixa här med design osv. Går ju inte på en kvart direkt, men även om det är ansträngande så är det samtidigt lite kul att hålla på och fixa lite. Om det blir bra tillslut vill säga.. haha.
Imorgon, eller idag kanske, så ska jag skriva schema till mig själv.
( Gjort förut, men blir nytt nu )
Vadå för schema? Jo, på schemat ska det stå saker jag ska göra förutom det övriga vardagliga. Det ska stå:
- Språk - just nu Spanska.
- Skriva på böckerna - går ju lite från bok till bok, men just nu påbörjade jag att testa skriva noveller. Eftersom jag inte kan skriva på min "stora" bok för tillfället. Men vill hålla igång med skrivandet så får testa något nytt!
Så det är vad jag vill göra varje dag! Älskar att lära mig nya saker & att göra det jag älskar. Så varför inte skriva ett sådant schema än alla måsten.. :)
Hoppas ni tycker om designen.
/ Sophie*
Ändringar pågår
Ja, dom tankarna.
Hon skriker åt sina egna tankar. Hon orkar inte längre lyssna, hon orkar inte längre känna ilskan.
Det är ilskan som hon nu inser håller henne vaken om nätterna. Men hon vill inte känna som hon gör, och hon vill deffinitivt inte förstöra sitt mående bara för att en person, vissa personer, inte vet hur man ska bete sig mot någon annan. Ja, det är mig det handlar om. Har skrivit mycket om min sömn på senaste, och antagligen för att det tär på mig. Men nu handlar det ju inte bara sömn i sig, utan tankar och känslor. Om det inte redan var uppenbart...
Idag ska jag göra ett nytt försök att vända på dygnet, eftersom det inte gick igår. Jag ska därför göra än massa, - ja, försöka åtminstonde hitta på saker att göra. Så det blir att plocka undan, diska, laga mat och ja allt sådant vardagligt man brukar göra. Ska försöka skriva, men är lite jobbigt att skriva nu. På min andra bok alltså. För mycket känslor, klarar inte av sådant för tillfället.
Vi höres!
/ sophie*
Såhär känner jag just nu :) Haha
( haha orkar inte... )
