Behärskning är inte att hålla sig undan
Ligger i soffan, börjar bli sjuk vilket som vanligt alltid kommer lägligt (eller inte). Ska nämligen iväg snart i några dar, början av juli & hemma strax innan min födelsedag, som jag inte vet om jag ska fira än. Får väl se. Men det är så typiskt att något ska hända när jag ska göra något.
Jag blir sjuk, får ögoninflammation, blir brännskadad ja osv. Inte så ovanligt att det värsta ska drabba mig inte :):):)
Men bara å bita ihop & släpa sig iväg ändå. För dit jag ska dra gör jag varje sommar.
Nu ligger jag som sagt i soffan & vilar. Har diskat & lite annat, och drack nyss te. Föredrar ju kaffe men ja, varför jag ens skriver sådana här ointressanta saker har jag ingen aning om. Haha, får låtsas att det är något intressant ;)
Jag förstår inte vad det är som drabbat mig. Eller rättaresagt, det kanske är exakt det jag gör, förstår. Förstår så mycket att det äter upp mig innifrån. Jag förstår så mycket att smärtan försöker krama om alla funktioner, så att jag inte kan stå upp, utan faller på knä. Så att jag måste tänka på att andas men det är omöjligt, därav skapar både panik för att jag vet att jag måste stå ut med att inte kunna andas trots att det är ett måste för att leva, och skapar frustration som jag inte kan behärska med att låta lugnet ta över. För vilket lugn? Jag har inget lugn.
Varken inombords eller i omgivningen. Aldrig lugn och ro.
Det sägs att enda chansen att behärska något är att gömma sig från det. Hålla sig undan. Det funkar ett tag. Men på ett eller annat sätt är det enda sättet, att vara i närheten av det man ej behärskar.
När det kommer till ilska, så är enda behärskningen att låta allt komma ur än. Men man får istället lära sig att begränsa & välja andra sätt. När det kommer till ilska är det bättre med ord än handling i det fallet. Så man får byta ut något mot något annat.
/Sophie *
Efterlängtade ensamheten
Vaknade från döden ännu en gång men denna gång på något vis annorlundare. Bättre inställning blev det inte, solig dag & sprudlande lycka inombords. Nej, inte inställningen men kanske fortfarande ett uppenbarande som behövs för min framtid. Förståelse, förlåtande,samhörighet med det man avskräcktes.
En av mina favorit filmer är på och jag kollar faktiskt inte mycket på tv så blev glad att det fanns något sevärt :) även en av mina favorit skådespelare & snygg är han också haha.
Idag gick jag upp för sent. Har haft dåligt med sömn & somnar på nätterna igen. Och orken har jag inte till att bry mig just nu.
Jag gick upp vid 4 ungefär, plockade undan på bordet & diskade, samt åt lite mat. Eftersom min dator är pajj igen, för miljonte gången. Så var jag tvungen att radera det mesta & skriva ner över hundra sidor jag ville ha kvar, överföra viktiga dokument ( såsom mina böcker) på USB, och lite annat. Hatar att saker som man Behöver går sönder.
Senare har jag fixat lite annat & sen blev det att göra mat igen så jag stekte lite kött & satte mig vid tvn, där jag ligger nu & glor :)
En av mina favorit filmer är på och jag kollar faktiskt inte mycket på tv så blev glad att det fanns något sevärt :) även en av mina favorit skådespelare & snygg är han också haha.
Filmen heter iallafall
Greven av monte cristo
( beskrivningar av filmer tycker jag suger, därför, se filmen själv & avgör)
Den handlar då om Dantes som kastas i fängelse, tack vare sin bästavän som anklagar honom för brott. Han vill åt allt som Dantes har. Men Dantes lyckas fly & under den resan blir han både rik & greve av Monte Cristo, för att återvända till sin kärlek som bara nån månad efter Dantes "död", ett med Dantes bästavän.
När han återvänder blir hämnden så som han planerat.
Som sagt, tycker denna filmen är så bra :)
Nu ska jag fortsätta kolla & ja, mina inlägg kanske inte blir bäst pga att ja har en trasig dator & mycket i mitt liv som gör att jag inte orkar dela med mig så mycket.
/sophie*
Vad jag blir lätt irriterad och arg på i vardagen
Att man blir arg av sura, elaka människor som inte kan vara ärliga och bete sig - ja det är klart man ogillar sådant. Men detta inlägget ska jag skriva om saker som jag blir irriterad och arg över i vardagen.
1. När jag står vid kylskåpet och ska ( ja hämta mat/dricka givetvis ;) så åker kylskåpsdörren igen hela tiden. Medans jag står där. Och jag blir så arg för att jag flera gånger i sekunden måste putta öpp dörren, eftersom jag alltid står -i- kylskåpet och tänker på om jag ska ha något, och vad isåfall - haha. Iallafall. Då blir jag irriterad som bara den - och i vissa fall blir jag extremt arg och slår öpp dörren fööör hårt. Så ja, det är ju inte bra!
2. Tack vare Myalgin, så har jag fel på mitt kortidsminne, och ja det låter inte som någon big deal, men det är faktiskt inte kul och känna sig som en 70 åring i både kropp och själ. Och att vara allmänt förvirrad & glömma bort saker - ja det underlättar inte vardagen. Så det jag blir arg över är att jag lägger en sak på ett ställe som inte direkt är en "gömma" ( lätt att hitta stället ) och så tills nästa gång jag ska ha den saken, så är den inte där. Och jag är heeelt säker på att jag inte använt den. Så jag letar som överallt i lägenheten med frustrationen.
- Antingen är jag halvblind och den ligger där jag la den.
- Eller så har jag faktiskt använt den en gång till och lagt den på ett annat ställe.
3. Förutom att jag snubblar och slår i allt jag kan - Så är en annan sak väldigt irriterande. När jag spiller saker!
Okej. Nu är det inte så att detta är en av de saker som gör mig mest förbannad haha. Men, det är ju så typiskt att man ska behöva gå tillbaka för att torka upp det man spillt.
4. När jag är uttråkad, då varken dator/mobil eller något annat varken inne eller ute får än road. Så blir jag jättetrött och irriterad. Gnällig och som en bebis.. Det är faktiskt en sida av mig jag inte gillar. Att jag blir irriterad för att jag inte har något och göra - samtidigt kan jag inte göra för mycket heller.
5. När det äntligen kommit ut en ny film jag inte sett, eller när ett nytt avsnitt på en serie kommer, och man blir glad och så ska man trycka på play ....
- Antingen suger internet och det laggar ( Eller laggar bara för att )
- Filmen stängs av mitt i ...
- När det är två avsnitt i en och samma video - och det är bara ena av dom som går att se på, så man måste hoppa över episoder..
6. När jag skriver ett dokument eller här på bloggen, och jag av misstag raderar allt & INTE kan ångra.
Det är så himla kul att jag gråter av lycka :))
Det var några saker som jag kommer på just nu!
/ Sophie*
Handling är ens "bevis"
Ord kan vara fint. Som när man lovar något. Men beviset på att ens lovord är sanna, är ju ens handling.
Ens talanger ( de jag skrev tex. i inlägget "+ och - om mig" ) är något man kan tala öppet om, det tycker jag. Man ska kunna säga det bra om än själv. Men ibland kan man tjata lite för mycket, för man behöver liksom inte bevisa andra att man är en god lyssnare - genom att säga det ett x antal gånger. Utan när det kommer en situation du behöver lyssna, då kommer den talangen fram utav sig självt.
Jag har märkt att när jag vill hjälpa andra människor, det jag gör för det mesta. Så vill jag så gärna att dom ska veta: när jag säger att jag finns så gör jag det oavsett, jag vill att ordet "finns för dig" ska uppfattas som det gjorde innan alla började tjata ut det, på fel sätt. Det är många som säger att dom finns, fast ändå skrattar dom bort händelser och inte tar andras svårigheter på allvar. Jag skrev om det mycket i min skrivna bok " När jag fann min förstående ".
Hur som helst. Jag är då väldigt mån när jag ska hjälpa någon, att dom verkligen förstår att jag inte skulle sitta och lägga min dyrbara tid och min lilla energi på människor jag känner/inte känner, om jag verkligen inte ville hjälpa till. Vad skulle jag vinna på att låtsas hjälpa någon? Jag skulle förlora energi, som jag tyvärr inte har så mycket av alltid - och jag skulle förlora en tid jag aldrig får tillbaka.
Därför säger jag ofta - Jag finns här för dig, jag är duktig på att lyssna och har många erfarenheter.
( Nu säger jag det med andra ord givetvis )
Långt inlägg kan detta bli, så jag ska försöka komma fram till saken:
Oavsett dina talanger och förmågor, så räcker det ibland att bara vara tyst. Och vill du att andra ska förstå att du är en av dom som är tex: en god lyssnare, då kommer din förmåga att visa sig i just den situation då god lyssnarförmåga krävs.
Handling bevisar mer än vad man säger, även om ord kan låta lovande. Så är alltid handlingen ditt bevis. Är du en god lyssnare - det kommer fram när det väl gälle. Är du en som gillar att snacka om allt och alla - det visar sig också i handling. (Din handling genom att välja fel sätt att tala och vara tex.)
När jag skriver sådana här inlägg, är det både sådant jag vetat länge, men också sådant jag nyss kommit på själv. Att jag liksom inser vad det är jag behöver bli bättre på. Och då skriver jag ner det direkt i ett inlägg - Så att andra kan relatera och kanske inse saker också.
Jag planerar aldrig vad jag ska skriva om, utan jag skriver när jag inser något helt enkelt. Och hoppas på att kunna föra vidare något bra. ( Nu skulle jag i vanliga fall skrivit " Vilket jag ofta gör, för vidare positiva saker" ) Men istället skippar jag denna mening, för om jag för vidare något positivt, så märker ni det själva ändå.
/ Sophie*
Det jag är bra på, är jag dålig på
Jag är jätteduktig på att uttrycka mig, vad jag känner och vill, hur jag känt och önskar att fortsätta känna med mera.
Men jag har också stunder då jag inte alls kan sätta ord på känslorna och tankarna. Då jag mummlar bort det istället för att bara säga hur det är. Mestadels för att jag inte kan bearbeta det och därav inte hantera det rätt. Jag är alltid ärlig och säger alltid som det är, vad det än gäller. Men ibland kan man inte hantera sina egna känslor, så man håller det inom sig och hoppas på att det försvinner tillslut.
Så, jag är enormt bra på detta med ord, känslor och tankar. Ens inre själ. Men jag är också dålig på känslor. Det är inte enbart för "Man kan aldrig veta - allt- ", utan det är för att jag en gång i tiden inte visste vad känslor betydde. Jag visste inte vad olika känslorna hette, och jag visste inte hur saker och ting skulle kännas. Mitt förflutna hade tagit bort mycket som jag borde ha vetat istället för det jag fick veta. Så när någon frågade vad jag ville och hur jag kände blev " Jag vet inte " mitt svar. Oavsett.
Så i många år har jag tränat på att uttrycka mina känslor och även om jag är bättre nu än nånsin, innebär det inte att de gamla spåren inte kommer åter då och då.
Jag är en person som är bra på att förklara saker, och att lyssna. Men det finns också stunder då jag faktiskt missförstår allt och andra missförstår mig. Jag är alltid mån om att lyssna och försöka förstå andra och samtidigt bli förstådd själv - det är något viktigt för mig, därför är det något jag pratar mycket om. Men, jag är ändå expert på att missförstå. Ena meningen kanske jag förstår allt som sägs, i nästa mening kopplar det inte alls. Ja, de mesta fall för att den andre personen inte kan förklara på ett bra sätt, men också kan det bli så för att jag förväntar mig det värsta. Ibland funkar jag tyvärr så.
Bara för att jag alltid ser gott i varenda människa - innebär det inte att jag kan lita på alla.
Bara för att jag är en av dom snällaste jag känner - betyder det inte att jag inte kan vara elak.
Osv osv.
Innebörden med mitt inlägg är,
Även om du är duktig på något, är det okej att även göra misstag i det du kan. Erfarenheter kan komma flera gånger i de du vet om & redan kan, det finns inte alltid bara en erfarenhet för varje tidpunkt och varje sak. Det viktigaste är inte att övertala alla andra om detta - utan acceptera och hantera att man kan vara duktig på något men samtidigt dålig. Om man förstår det, accepterar och försöker hitta ett bra sätt att lära sig mer om hur man fungerar, så kommer livet bli lättare för än själv.
Det är när man hittar sina fel, accepterar att dom finns, och hanterar dom rätt - som man älskar sig själv mera. Det är samma sak som att älska någon annan. I stil med denna text:
"Then i saw you were not perfect, so i loved you even more. "
Det är sant, när man finner bristerna kan kärleken till andra och sig själv bara bli större. För man accepterar att dom finns där - men ändå inte slutar älska för det. Bara man hanterar bristerna, framförallt hos sig själv då, så blir kärlek bara större.
Jag vet att det är sant. För det var så jag började älska mig själv för första gången.
/ Sophie*
Contouring tips
Tänkte lägga upp lite tips inom smink.
Det " viktiga ", är att man försöker -våga- prova nya produkter, vågar testa olika nya saker.
Det är ju så man lär sig vad som är bra, vad som passar bäst och vad man gillar och trivs i.
CONTOURING
Det tog mig ett tag innan jag "vågade" testa detta tips. Man var rädd att göra fel, och att det skulle se förjvligt ut helt enkelt. Men ska man testa något nytt behöver man ju inte göra det samma dag man ska iväg någonstans, utan ta sin tid och testa en dag när man inte ska göra något viktigt - och framförallt när man slipper stress. Så jag testade äntligen tipset Contouring & kört med det ett bra tag nu. Bästa jag testat på länge !
Vad som är bra:
1. Man framhäver sina "former" i ansiktet
2. Mer "lyster", man ser piggare och fräshare ut
3. Sminket håller längre på något vis
4. Ser inte lika matt ut, även om man använder matta produkter m.m
Man kan antingen använda sig utav contouring med Puder eller Concealer/Foundation. Vad man nu föredrar själv. Jag använder mig utav Concealer ( vilket är bäst enligt mig ) men också testat Foundationen vilket också funkar.
Att använda puderform tyckte jag mindre om, blev inte lika bra, men det berors ju på vilka produkter man använder såklart. Testa dig fram.
Här kommer en (jättefin) bild på mig som jag målat på, och det är såhär jag gör min contouring.
Ungefär så som hon i videon ovan, gör sin sminkning.
Vilken ordning jag gör
> Först lägger jag foundation
> Sedan lägger jag concealer - det ljusa ni ser
> Sedan lägger jag över puder
> Sedan lägger jag ett mörkare puder/rouge - det mörkare ni ser
(såhär ser det ut då - fast såklart finare i verkligheten)
Men ni kan ju se där det är ljusare & mörkare :)
Men ni kan ju se där det är ljusare & mörkare :)
Jag har även börjat måla mina ögonbryn med "eyeliner"- borste och istället för ögonbrynspenna så har jag nu börjat använda i pudrig form. Vilket jag vägrade ha förut! Men jag gillar det ! Jag har dessvärre ingen ögonbrynspuder eller vad man nu kallar det - utan jag använder faktiskt en ögonskugga i matt brun färg, som också funkar. Men antagligen bara för det är matt !
- Svårt att få en bra bild kan jag ju säga... sorry! - Försökte även göra den skarpare men då blev det värre :(
Jag använder denna borste (sned) & denna ögonskugga
Sorry för mina proffsiga bilder, men huvudsaken är ju att ni förstå vad jag menar, och ser vad jag vill visa.
Så två bra tips : Contouring och att måla med ögonbrynspuder.
( Och mitt tips är att använda vadever ni vill använda. Man måste inte köpa alla produkter som är dyra, och jag menar - den matta ögonskuggan jag har funkar ju lika bra som det man "egentligen" ska ha. Jag använder mig utav det jag redan har hemma så att säga )
They Leave, come back. Leave and come back again.
I Wish...
I could feel something, i've never felt before. Or feelings i thought i couldn't feel again, because it's been too many years since. I wish hate, fear and regrets didn't exist. And i wish those cold painful nights could be more warm and filled with love.
But when the dark takes your hand, and you can't hide or let go, you can pray and wish for angels, to come and fight with you. Lights will guide you home. Away from the things that shouldn't be in this world.
I'm so tired of people. People who say they love me, say they care. Those who only want you for what you can give, but not for who you are. I'm a very special person, and there's only
-One-
of me. Like there's one of you.
So why do they still take me for granted ? Like i always would be here ?
I'm not tired, that i can trust - even if i trust in wrong people.
I'm not tired, that i can love - Even tho i love wrong people, and don't get the love i deserves.
I'm not tired, that i always believe - Because i believe there's always something good in everyone i meet along the road. Believe and trust, may cause me pain and fear. But if i didn't trust anyone, i would never had the chance to meet angels. And the good people wouldn't have the chance to meet me.
I'm tired of people, ones who says they care and don't know what they would do without me.
I'm tired of those, because they are always the ones who leave first. And the worst part is... they come back, leave again, come back and leave again. My door is open. But if i wanna close the door, i can. And i will.
No matter how much i love and care.
This is the real me - and i should be myself right now. And Always.
But now my soul is so tired of the pain, that i even can't do the things i always do. Smile.
All i feel is - "i'm tired".
/ Sophie*
+ och - om mig
Ska skriva så många plus och minus jag kan om mig själv, som jag kommer på just nu.
+ (Plus) om mig:
Snäll
- Omtänksam, ställer alltid upp oavsett om någon ber mig eller ej. Vill gärna ge så mycket jag kan, handlar inte bara om matriella ting.
- Finns för människor jag känner & inte känner, lyssnar på deras känslor och "problem" och ger dom mina råd utöver mina egna upplevelser & erfarenheter efter dessa.
- Vill alltid att andra ska må bra.
Bra lyssnare
- Jag är en av de få bästa lyssnarna. Jag -vill- lyssna på andra människor, jag tycker det är otroligt viktigt att man lyssnar på andra oavsett om det gäller i en disskution eller om dom kommer till mig för hjälp och stöttning.
En bra uttryckare
- Jag uttrycker mig bra i ord, gällande känslor och tankar. Rätt ofta gör jag mig även själv förvånad över vad jag säger. Även när jag talar högt eller skriver för mig själv, så kan jag inse saker. Därför är det bra att man vågar vara öppen med saker och ting, för även så man lär sig saker själv. Även om man gör det från sina egna ord och tankar.
Rolig
- Även om jag är arg, ledsen, trött & nedstämd så är jag ändå alltid glad. Oavsett mitt humör en dag, så kan jag inte låta en dag gå utan att jag har skrattat eller lett. Varit sådan sedan liten.
- Jag skämtar alltid, men såklart inte på något elakt sätt. (Okej ironi kan komma till) men om någon tar illa upp så fortsätter jag ju inte direkt. Så skämtar för att jag älskar att få andra och mig själv skratta.
Hjärtat på rätt ställe
- Varför jag har hjärtat på rätt ställe är inte för att jag enbart gör allt det jag skrivit ovanför. Jag har hjärtat på rätt ställe, för att jag tar vara på mina egna bra egenskaper, och tar vara på andras. Jag låter aldrig det dåliga överväga mer än det bra. Jag ser alltid det goda i andra människor, även om jag känner att dom inte är bra människor i helheten. Jag älskar människor, även om det är människor som skadat mig mest i mitt liv.
Trevlig
- Jag är alltid artig, även mot människor jag inte tycker om. Jag kan också vara otrevlig, men därför ber jag alltid om ursäkt & försöker tänka på vad jag gör och säger. För att vara trevlig & artig är något som jag verkligen tycker man ska vara.
Social & Spontan
- Jag är väldigt lätt att tycka om, för jag är alltid mig själv & på något sätt får jag bra kemi mellan andra personer, vilket får dom slappna av och både kunna och vilja vara sig själva också.
- Jag är pratglad, ibland fööööör mycket, men det går inte att tröttna på min röst ;)
- Är spontan och gillar att hitta på saker! Men gillar även att inte göra något alls, men ändå umgås med människor jag blir glad utav.
Bra självsäkerhet
- Jag har inte det bästa självförtroendet, men jag har bra självsäkerhet. Det är inte samma sak, men det hänger mycket ihop. Utan min självsäkerhet hade jag varit på bottnen. Jag styrdes mycket utav mitt självförtroende vilket ledde till att jag inte mådde bra. Men när jag istället började använda mig mer utav min självsäkerhet så ökades även mitt självförtroende.
Att få bra självsäkerhet kan tex: vara igenom att berömma sig själv och göra sig själv stolt. Med mera.
- (minus) med mig:
Arg
- Blir arg väldigt fort, även om jag inte blir arg för absolut ingenting. Det positiva är att jag aldrig är sur - vilket innebär att jag aldrig går sur i flera dagar osv. Utan det går över på nån minut/sekunder.
Det betyder inte att jag -inte- är besviken över det jag var arg på, utan jag kan bara inte vara arg länge. och dessutom tycker jag inte det är värt det. Är en glad människa ju!
- Har taggarna utåt, så att jag ska hinna försvara mig själv om jag hamnar i en sådan situation, vilket kan få mig reagera innan något sker.
- När jag blir argare än argast, sådär arg som inte många får se mig. Det är inte konstigt att man får sådana utbrott, men det är en negativ sida jag har - för jag är verkligen inte mig själv när jag är arg. Det är ju inte den jag är, även om det är en mindre bra egenskap hos mig.
Noll tålamod
- Jag har haft det längsta tålamodet i mitt liv, mer än dom flesta. Men trots det skulle det kunna vara bättre i själva vardagen. Jag kan inte sitta still & vänta. 5 minuter för mig är mer som en timma.
Och "snart" är -exakt nu- inte om 2 minuter. Så det är något jag måste träna på!
Alltid orolig
- Jag är alltid orolig... och det gäller nog mest tilliten till andra människor. Jag må alltid se det goda i var och en, men jag kan aldrig lita på någon förens personen visar i handling att hon/han kan lita på mig.
- Orolig att bli sviken, lurad & lämnad.
Frånvarande
- Ibland är jag allt för frånvarande. För att jag alltid tar hand om andras problem, innan mina egna. På något vis är det genom att hjälpa andra som får mig att hjälpa mig själv. Jag är frånvarande så att jag ska kunna bearbeta det jag själv behöver lösa. Och ibland kan det vara under en längre tid.. och det är ju inte bra att man håller för mycket inom sig. Även om jag hjälper mig själv mest genom att bearbeta själv och ge det den tid det behöver.
Envis
Är ju även en positiv sida. Men envis som minus är att man är för enivs mot sig själv, så att man missar något bra för att man väljer stanna i något dåligt. Man är för envis för att släppa taget och börja om på nytt, eller också envis så att man inte vågar eller vägrar släppa in andra människor i ens liv. Finns såklart fler envishets-förklaringar.
Ja, nu skrev jag några plus och minus av mina personliga egenskaper. Sedan skrev jag under och förklarade lite mer nogrannare. Därför det blev så mycket text. Hoppas ni orkade läsa :) lite iallafall, hehe. Vill ni veta mer om mig, så gå in på kategorin "Mer om mig".
/ Sophie*
Som om jag aldrig .....
Jag är en av de som älskar som om jag aldrig någonsin blivit sårad och bedragen förut.
Jag ler och skrattar som om jag vore världens lyckligaste människa utan några problem som helst.
Jag ger allt jag kan till människor jag känner och inte känner, som om jag alltid fick något tillbaka och som om jag vore äga allting.
Jag ger allt jag själv aldrig fått. Och såhär är det. Jag struntar fullständigt i om andra kallar mig saker för att jag säger hejdå till de människor som ger mig negativ energi. De människor jag säger hejdå till, är dom som kallar mig för saker. Och jag tänker aldrig be om ursäkt till dessa, för att jag väljer att sätta mig själv först och inte de som svikit mig. Och jag bryr mig om folk jag känt, inte känner och som jag känner. Men det innebär inte att jag vill eller behöver ha varenda människa i mitt liv. Men det innebär inte att jag inte får vara trevlig, ställa upp och finnas för det.
/ Sophie *
All the missing puzzle pieces will fall in the right places.
I'm one of the few people who are this strong enough.
No, we're not the only few strong people. Everyone is strong in their own way.
But why there's just -few- people strong enough, is because this few ones, are the ones who use there strength, and make something good of it. They don't always remember how strong they are.
But when they do remember. The strength do miracles...and it's more stronger than we think.
I'll think that ... the day you don't smile even for a second, is the only day wasted.
I always smile. Always! And not to fake it, so others won't see my Pain. I smile because i want others to smile with me. And because i truly deserves it.
I smiled, even when i was lying on the ground half dead and helpless, and without no breath.
Whatever you do or don't do. You have to smile. That's one thing of (more than i can count) the beautiful things we got in our lifes. A smile can make you drown in a illusion dream. The dream you need, to survive whatever you go through.
If you think you have nothing to smile about, i said it then, and i saying it now again:
You have yourself to smile about. And if you don't feel good enough or a enough good person. Then do something about it - Make yourself proud. Then you really have something to smile about. I'll promise.
This is a text dedicated to ALL people. People i've known, people i don't known or ever will, and to the people i still know and are in my life.
From now on, i will always love myself and never ever... be beside people who doesn't value the great wonderful person i am ! That's a promise to myself, and you should also promise yourself that.
" I will never remember that or i won't make it " Well. Remember this:
Make yourself proud. Take care.
And whatever missing in your life, you will get it.
All the missing puzzle pieces will fall in the right places.
Only if you take care and love. That's all you have to do.
Only if you take care and love. That's all you have to do.
/ Sophie*
World's toughest job - And the most lovely.
Trots att jag själv inte kan säga att jag fått uppleva detta, så känner jag två mammor (S & T) som är hur underbara som helst. En av dom har jag träffat mest sedan hon blev mamma och även om hennes barn inte är mitt egna så stämmer det jag ändå säger, att barn är det finaste man kan få. Det bästa som kan hända. Det är min fina svägerska jag talar om & min brorson.
Hon har alltid gjort ett bra jobb, trots att andra ska lägga sig i, och även
förstöra. Hon kämpar trots att hennes humör vissa dagar kan vara ner på bottnen regält. Men hon är en perfekt mamma, för trots skrik, trots dumma människor runt omkring, trots sena nätter och tidiga mornar utan så mycket sömn, och alla måsten hit och dit, så gör hon exakt det man ska göra - uppskattar och tar vara på det positiva i allt. Hon ger allt och sin egna tid, till sitt barn.
Hon ser sitt barn växa upp och lära sig saker för varje dag och hon är där under hela tiden och missar inte en sekund. Ett barns uppväxt är viktigare än föräldrar tror. Att få se sina barn växa från nyfödd tills dom börjar tala är lika viktigt och underbart som att få se dom från att dom talar och blir äldre.
För många tänker " Dom är bara bebisar nu och dom kommer inte minnas att jag är borta hela tiden "
Men man minns. Bebisar lär känna den dom är mest med, och då blir man mest fäst vid den personen även senare. Och vid 3 års ålder fattar man mer än vad de äldre tror ( jag vet själv ).
Det är ju inte bara själva grejen att "ha ett barn" som är det fina. Det är att få uppleva saker, som att se ett mirakel lära sig nya saker och utvecklas för varje dag som går, och även samtidigt lära sig själv utav det. När än själv föds så minns man ju inte dom två - tre första åren. Så tänk vad speciellt det är att få se en del av sig själv utvecklas, och så kan man få uppleva sin egna födsel man inte minns, på något vis. Om ni förstår vad jag menar.
Min underbara brorson som detta året fyller redan 3 år.
(gamla bilder)
(gamla bilder)
/ Sophie*
Du blir bara bättre
"Inget blir lättare, du blir bara bättre"
Såg det citatet någongång på engelska, och tycker det var rätt bra. Har inte tänkt så mycket på det själv förens nu när jag börjar detta inlägg.
Många av oss människor tror att man bara kan träna på något, om det gäller den fysiska delen. Det jag vill förklara är att vi måste börja förstå att man kan träna även sitt inre. Utan vårt starka mentala inre, hade vi inte orkat med så mycket med vårt fysiska. Ju starkare och lärd du blir inom dig, ju mer kommer du kunna åstadkomma med din kropp. Detta handlar inte alls om träning, gymmet. Det handlar om att man tränar sitt inre mentalt, gör sig starkare, så att man kan lära sig använda redskapet - vår kropp - på rätt sätt.
Hur ska man träna sitt inre ?
För att kunna träna sig själv - måste man lära sig att sammarbeta med sig själv. Och man kan inte sammarbeta med någon man inte lärt känna. Så även det är ditt steg. Ditt första steg. Att bli vän med dig själv.
Jag började lära känna mig själv genom att faktiskt göra bra saker för mig själv. Och så berömma sig själv och ta fram sina bästa egenskaper. Klart detta inte gick på en kvart. Det tog mig många år att bli vän med mig själv. För att vara exakt - det tog mig 15 år. Att finna vänskap mellan mig och mig. Sen när man var mer redo började man sammarbeta mer och mer. Göra det som är bäst och inte bara det som kan vara kul. Göra det som är jobbigt, men som leder till något bra. Och började lyssna mer på mitt inre, än på det jag fått leva med. Mitt förflutna så att säga. Och när jag var redo ännu en gång, så började jag träna mig själv ännu mera.
Om man gör allt detta, då är det en träning i sig. Men när man är i steget "att träna sig själv", det innebär inte att man inte redan är lärd och stark. Det innebär att fortsätta hålla fast vid det man byggt upp. Det är att inte släppa sin inre styrka för någon anledning alls. Alla är vi skapta för något, jag vet min mening i livet. Men jag måste träna att hålla fast vid det jag redan åstadkommit så att jag kan åstadkomma ännu mer med min kropp och själ. Och den kroppsdel på det yttersta som jag kommer använda mig mest utav, det är när jag sträcker ut min hand, till folk som behöver någon. Jag kommer förbli en hjälpande hand.
Tack. / Sophie*
Rädslan att hantera
Ens inre kan då allt göra ett spratt för än. Alla känslor och tankar ändras ju som årstiderna. Och just nu vet jag inte vad man ska säga att man känner. Är jag glad? Jag kan va! Är jag ledsen? Nja, nä inte vad jag vet.
Liksom, haha...
* * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *
Jag tror att jag mår rätt hyffsat trots omständigheterna från då & nu. Men att jag inte riktigt vågar vara glad fullt ut för att jag är rädd att åter bli besviken - sviken - lurad och att ens hopp om att det blir bättre, ska raseras som det gjort många gånger. Men å andra sidan kan det bara bli bättre från och med nu, trots att motgångar alltid kommer finnas vissa dagar.
Men jag är rätt slut i själen, på att behöva vara rädd för att inte få det jag behöver. Det är okej att känna så. Men jag önskar att jag kunde hantera rädslan på bättre sätt - än att stänga av mina känslor, när det bara leder till att jag förstör det som kan bli bra. Och eller är bra.
Känns som att jag behöver någon slags "försäkring" på att det bli bra. Som ett skrivet kontrakt. Men jag behöver inte något bevis eller lovord. Jag behöver bara fatta att bara jag tror på det bästa så blir det bra tillslut. Och blir det inte bra med vissa ting, ja då får jag ta det som det kommer. Jag är stark nog att ta mig igenom vilket hinder som än sker.
Tog lite kort på kissen
Segt
Seg dag, dålig sömn, tråkigt väder och ja. Finns mycket att klaga på, ändå finns det små saker som får än le stort. Det är ju de man ska ta vara på, de man ska tänka på mer. Om man nu vill ha positivitet i sitt liv vill säga.
Har aktiverat min blogg med en funktion, så att man lättare ska kunna läsa den på mobilen. Det är väl bara och kika in via mobilen så får ni själva se :)
Jag är inne i någon dvala av något slag. Känner mig varken medvetlös eller vid liv, eller så lite av både dera kanske. Något fattas och jag vet inte hur jag ska kunna bara njuta av nuet när det finns så mycket jag vill göra och ha i framtiden. Men antagligen är det denna " tomhets känsla " jag känner, något jag måste ta mig igenom. Som jag skrivit om tidigare. Så att jag kan healing myself. Från det dåliga som skett och från det dåliga som kunde skett om jag inte fick en tankeställare för inte så länge sedan.
Nu är jag väl vaken ifrån min "jagstängeravminakänslor-dvala". Men yet, vaknare kan jag bli. Krävs bara sin tid och ens tålamod.
/ Sophie*
Ärlighet sliter inte ut
Förlåtelse.
Det är nog ett av det svåraste som finns, men även ett av det vackra. Man kan inte använda förlåtelse lika ofta som ett hej, man kan inte slita ut det. Men, man ska slita ut det om det är på ett ärligt sätt. För allt som är ärligt det är inget man kan använda för mycket utav. Ärlig vänskap och kärlek, hur kan det bli för mycket av det? Ärliga ord från hjärtat, hur kan det bli för mycket av det?
Ärliga handlingar, hur kan det bli för mycket av det ?
Allt som är ärligt, det går inte att bli för mycket av tex: ärlig kärlek. Men därimot om det bara var kärlek och inte ärlighet, då hade det varit en annan sak. Då hade det varit en börda. Något man sliter ut, för det är bara på fel sätt.
Man ska aldrig använda sig utav något om det inte är ärligt.
Lika så med förlåtelse. Man ska aldrig be om förlåtelse om man verkligen inte ångrar det man gjort. Om man inte förstår vad man gjort. Och heller inte, om man inte vill förbättra det man rivit ner. Det är ju därför man ska be om förlåtelse, en chans till att förbättra sig själv och aldrig göra om samma handling igen. Tyvärr förstår inte många detta.
Jag tycker att man alltid ska förlåta. Förr eller senare ska man göra det. Men jag tycker man ska ta den tid man själv behöver. Det kan ta några dagar, en vecka, några månader eller till och med år. Det berors på hur stort det är, hur mycket man behöver förlåta. Man ska förlåta - när man bearbetat det färdigt. Man ska förlåta för sin egna skull. Det är därför man ska använda tiden man behöver, för att bearbeta saker och ting. Inte för att gräva ner sig själv.
Man ska förlåta för att personen förtjänar det. Och det genom att personen visar att denne är ledsen för sina tidigare handlingar och ser till förbättring. Men vissa människor tycks vara omöjliga att förlåta. För att dom inte visar att dom är värda en andra chans.
Jag har mött människor i mitt liv som förstört min barndom och som fått mig lida i 15 år. Men en dag kommer jag förlåta dom. För min egna skull. Dom förtjänar inte min förlåtelse eller något gott i livet alls. Men, jag kommer förlåta dom för min egna skull - så att jag ska kunna finna lugn och ro i mitt inre. Så att jag kan gå vidare i mitt liv så att jag inte förstör min framtid såsom dom förstörde mitt liv förut.
Det är upp till dig hur nuet och framtiden ska bli. Oavsett om någon annan förstört för dig tidigare, så kan du aldrig skylla din förstörda framtid på någon annan...
/ Sophie*
Can they hear, or do the words i tell dissappear
Alltså.
Ibland har jag sådan lust att slå ett stort hål i en betong vägg. Omöjligt?
Lika möjligt som det jag känner. Stark som betong men ändå så tom. Det fattas en del pusselbitar i mitt liv. Och just nu har jag gjort en del steg i livet & precis just nu finns det inget mer att göra än att vänta lite & njuta av nuet.
Men jag kan inte njuta. För det är så mycket jag vill göra, så mycket jag behöver göra. Men det är hela tiden "tiden" som styr när det är rätt tillfälle.
Jag tycker bara det är jobbigt. Att känna sig utmattad & tom, för att jag har så mycket inspiration & planer som jag inte kan slå till verk ännu.
Men det är väl bara å acceptera hur det är. Jag måste vänta. Och jag måste njuta av nuet: även om det är svårt. Även om tålamodets kopp rinner över dag som natt.
Det är bara nu när jag är så otålig, som jag prövas allra mest. Något jag inte kan hoppa över som ett hinder; utan någon tid av prövning jag måste genomgå för att kunna vara starkare inför det som väntar mig. Jag vet ju att det är så.
Jag har bara så mycket inom mig som inte går att hejda. Det måste få slå ut och blomma! Men jag får försöka ha tålamod. Låta mig själv lära mig ha det.
Just nu känner jag inte riktigt att ens närmsta vänner, finns där. Jag behöver inte dom att rädda mig, för de kan bara jag själv göra. Men jag behöver dom till att få mer motivation till det jag älskar att göra. Genom att få höra att man är älskad, på så vis får man ännu mer kärlek inom sig.
Jag är inte för given. Bara för att jag för givet ställer upp, visar uppskattning m.m
Jag behöver ju också dedär ?
Även den starkaste behöver peppande ord. Även den som är väldigt omtyckt, behöver höra ofta hur behövd man är. Och älskad. Ja. Även jag behöver det.
Paket
Tänkte lägga upp lite bilder, paket jag fått hem. Köpte en pensel man färgar håret med också men ingen bild på det.
Min favorit foundation :)
Är inte så mycket för nagelack men ibland tänker jag att jag kan testa måla mina naglar ändå. Så köpte 2 nya. Trots att dessa är två av mina favorit färger så blev ja inte så nöjd. Den blåa var väldigt tunn & var inte så fint att måla två lager. Den lila var för skimrig för min del.
Och så testade jag läppstiftet, läppstift som jag heller inte är så mycket för. Denna doftar gott, och ger en, nästan lite läppglans nyans. Eller vad man kan säga. Det är inget matt läppstift som ni ser. Jag kommer nog inte köpa fler av denna produkt.
Färgen: Peach
Och nu till det bästa paketet av dom alla! Mitt efterlängtade paket....
Ja det är en sång mic :)
Even if i die trying, at least i tried.
Tids nog faller allt på plats. Jag tror på det.
Kanske blir det annorlundare än jag tänkt mig, men bättre än det är nu, blir det med all säkerhet.
Jag kanske har för stora drömmar enligt dom andra, men jag har ju redan gjort stordåd, så vem kan mig klandra?
Ja, kanske blir det inget uppfyllelse i allt, men att kämpa vidare ändå, är väl bättre trotsallt.
Jag har gjort misstag, jag har gjort dom flera gånger. Men att bli en bättre människa, har fått mig slippa denna ånger.
För det är bättre att visa att man är bättre än de misstag man gjort, och sluta bry sig om de som dömmer, och för vad dom nu trott.
För jag är starkast, jag är så modigast. Jag har funnit ljuset, där i mörkret som jag suttit fast.
Det är okej nu, bättre blir det snart. Jag kanske har all rätt att hata livet, men nej, jag vet att det även kan vara underbart.
Jag förlåter mig själv, för att jag plågat mig själv för saker jag ej gjorde. Jag accepterar tiden jag inte kan ändra på, och saker som de vuxna kunde göra annorlunda, det som dom borde.
Min själ, den är underbar och smärtan den lidit, den som varit så djup.
Är något jag tackar för varje dag, för att min själ överlevt det som hänt förut.
Traumatiska upplevelser, jag överlevde dom värsta.
Och beroendena, ja dom hela tiden fresta.
Men man sa ifrån, man kunde stå imot.
Men den dag man föll tillbaka, man kände sig som en idiot.
Så jag förlät mig själv återigen. Och jag kommer försöka hålla mig ifrån,
för jag tänker på kärleken.
Den som finns överallt, man måste bara se.
Då kommer man förstå, att det finns så mycket att kämpa för, man kommer förstå de.
En dag kommer jag hitta hem, jag kommer fylla världen med drömmar.
Jag kommer hjälpa ännu mer människor, de som fallit i motströmmar.
Jag kommer hitta min plats, där jag ska vara.
Jag ska le varje dag, tills det är dags att fara.
Fara iväg upp till himmeln, jag ser så blåklar.
Men kärleken jag givit, och alla minnen utav mig. Jag vet att dom aldrig glöms, dom kommer förevigt vara kvar.
:) / Sophie*
Principer & röda trådar
Varför är det fel att följa sina principer och den såkallade röda tråden? Varför är det fel att ha regler och modet att följa dom?
Jag har varit en rätt komplicerad människa, och anledningarna har varit stora och hade man vetat dom så hade det varit förståerligt. Jag har vägrat släppa in människor i mitt liv, även stött ifrån dom bäst jag kunnat. Även om det i vissa fall varit en utmaning för mig. Det blir ju så när man inte trott att man är värd kärlek, vänskap och de bra helt enkelt. När jag för första gången på många år försökte tillåta mig själv att släppa in en annan människa igen, så var jag tvungen att offra stora delar av mina principer. För att enda sättet att tillslut ha kvar personen, då det var svårt för mig att släppa taget, det var genom att sluta följa mina principer och "regler" som personen ville kalla det.
För det första, varför är det fel att vilja ha självrespekt? För det andra, varför är det fel att följa självklarheterna.
Det är självklart att man inte ska vara med personer som får än må dåligt, eller att man ska känna sig tvingad att göra saker man inte känner är rätt. Varför är det fel att ge den röda tråden synlighet?
"Som en röd tråd"
Syns inte, men är självklar.
Nej jag tänker aldrig släppa på mina principer igen. Eller vad man nu vill kalla dom. Att ta hand om sig själv, att inte göra som någon annan vill hela tiden om det känns fel i hela kroppen. Varför är det fel att vilja ha det bästa? Det bästa för än själv? Det är ju inge fel alls.
Så jag som hade problem med att släppa in någon annan i mitt liv, blev tillslut väldigt fäst vid en annan.
Och jag känner mig fri nu. Som kunnat komma loss från personen, hur det än gick till. Så är taget släppt.
Och jag kan äntligen känna det jag känner utan att kallas för "överreageraren" när jag är den enda som reagerar över en dålig situation. Och den som skapar drama, fast att jag är den som bara försökt få slut på shiten & försökt få slut på det dåliga. Och jag om någon är då verkligen inte dum i huvudet.
Jag vill ha mina åsikter, mina känslor och jag vill aldrig nöja mig med mindre än det bästa. Punkt slut. Verkar jag svårfångad, eller "sluta spela svårfångad" ja men då verkar jag väl vara det? Hellre att jag strävar efter saker och ting i livet som är det bästa för mig. Än att ta det första bästa bara för att. Jag har blivit kallad svårfångad bara för att jag inte gör som alla andra säger. Väldigt synd om er som är så maktgalna, med andra ord, ni som kan påverka bra, men påverkar istället på ett dåligt sätt. Och fortsätter tro att ni har rätt och äga en annan människa. Ja, misstaget mitt, de var när jag tillät själv ägas. Av något jag inte ens förtjänade. För jag förtjänade/ar så mycket bättre :) !
Så håll fast vid vad du förtjänar och släpp inte på dina "regler". Det är självklart att man ska må bra. Och det är självklart att man har all rätt att göra det också.
/ Sophie*
Världen den är så tom, tyst och tvär
Positivt kommer innifrån
Detta inlägg är ett svar till en av mina närmsta vänner. Jag kände att jag ville skriva det i bloggen, då det finns fler som bett mig om samma hjälp och råd. Så jag hoppas svaret uppskattas.
* * *
Man får ta en dag i taget, och varje sak man tänker ont om sig själv ska man byta plats med, och lägga istället en bra tanke. Du har ju kommit långt nu på bara två år! Så du vet ju innerst inne vilken styrka du kan ha om du bara öppnar dina ögon. Och du vet vad dina gåvor är, och du vet även att du kan använda dom på rätt sätt, om du bara ger dig tusan på det.
De dagar man känner sig som mest obekväm, är de dar man lär sig mer om sig själv. Se dom dagarna som en lära istället för börda.
För varje dåligt som händer, så säg att det kommer leda till något bra. För det gör det på sätt och vis.
Det dåliga som sker i ens liv, kommer förvandlas till positivia tankar, mer styrka, användbara redskap som är bra å ha i sitt liv.
De dagar du känner dig osäker på dig själv, är de dagar du ska ta fram de bra redskapen som letar fram de bra och bästa egenskaperna som du har. Det är upp till dig, vad du ska lära dig själv. Ibland behöver man påminnelse om att man är bra och behövs. Men alla andra kan inte alltid påminna dig om detta. Du får ibland vara den.
Alla tappar greppet. Men det bästa med det? Är att det alltid finns ett handtag någonstans. Så att man kan ta sig upp igen. Men är man inte villig att öppna sina ögon så tycks allt vara omöjligt att se.
Om du har två glas fyllt med vatten, det är allt du har. Och någon river ned det andre glaset, eller om du själv gör det. Så är det då värt att kasta iväg det glas som du har kvar? För att du blev av med ett av dom? Är det värt att kasta iväg det man kämpat för hittils, bara för att straffa sig själv? För vad andra gjort, eller för ett misstag.
Nej. Det är aldrig värt det. Någonsin.
Alla dessa ord, ja de kan låta tjatiga och man har hört det förut. Men är det inte bättre att tjata om det som ändå ger något bra? Istället för dessa negativa onödiga och osanna tankar.
Man får ge och ta även till sig själv. Inte bara ibland, utan när det behövs.
Hoppas jag kunde finnas för dig och ge dig användbara ord. Och jag kan ge dig alla positiva tänkesätt med mera. Men det positiva som hjälper dig är det positivia du finner inom dig själv.
/ Sophie*
With all the blood i lost with you
"My Blood"
That feeling that doesn't go away just did
And I walked a thousand miles to prove it
And I'm caught in the crossfire of my own thoughts
The color of my blood is all I see on the rocks
As you sail from me
Alarms will ring for eternity
The waves will break every chain on me
My bones will bleach
My flesh will flee
So help my lifeless frame to breathe
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
The lost dreams are buried in my sleep for him
And this was the ecstasy of a love forgotten
And I'm thrown in the gunfire of empty bullets
And my blood is all I see
As you steal my soul from me
Alarms will ring for eternity
The waves will break every chain on me
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
Ohhh, ohh oh [x6]
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
And I walked a thousand miles to prove it
And I'm caught in the crossfire of my own thoughts
The color of my blood is all I see on the rocks
As you sail from me
Alarms will ring for eternity
The waves will break every chain on me
My bones will bleach
My flesh will flee
So help my lifeless frame to breathe
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
The lost dreams are buried in my sleep for him
And this was the ecstasy of a love forgotten
And I'm thrown in the gunfire of empty bullets
And my blood is all I see
As you steal my soul from me
Alarms will ring for eternity
The waves will break every chain on me
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
Ohhh, ohh oh [x6]
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
And God knows I'm not dying but I bleed now
And God knows it's the only way to heal now
With all the blood I lost with you
It drowns the love I thought I knew
En låt som jag känner igen mig i.
Time to move on !
Hjälpande jag, bad om hjälp denna gång
Dom senaste dagarna, eller dom senaste två veckorna får jag nog säga.
Så har jag gjort rätt mycket. Umgåtts med gamla vänner, såsom nya. Och verkligen vågat umgåtts med någon, när jag mått sämre. Jag brukar annars krypa in i mitt skal och stöta ifrån allt och alla, inkl. mig själv. Men den gången så gjorde jag något jag inte brukar göra. Jag tog kontakt med en ny vän och vi hade en jätte rolig och fin kväll tillsammans, precis vad jag behövde. Istället för att sitta hemma med ångesten i knät, eller gå ut och dricka, hade bara gjort mig dåligare. Men jag vågade säga att jag behövde sällskap på rätt sätt. Det är faktiskt ett stort steg för mig.
Jag har också varit hemma själv i några dagar med min bror. Det blev mycket mer -städa- än jag brukar göra. Nja, jag brukar ju fixa, men tack vare min kroniska ting så är det inte lätt att göra lika mycket som man önskar man kunde. Men dessa dagar hade jag tydligen en väldig energi. Kanske mest för att jag hade dåligt humör inom mig. Då brukar jag göra något bra av det istället och då får jag använda den negativa energin till att få saker och ting gjort. Brukar funka. Det är ju en energi åtminstonde, så man får välja om man vill att den dåliga energin ska sätta sig i huvet, eller om man ska passa på att använda energin till något bättre.
Jag är ingen bakar-människa. Men eftersom min lillebror ville ha något så fick jag väl sätta igång och göra något jag inte brukar göra haha. Gick åt h.... trodde jag ! Men sen blev det ju hur gött som helst ;) ofc. Det var ju jag som gjorde det ;) Haha.
Värmde hallon, och la i honing och lite annat, blev gött och sen gjorde jag en sockerkaka med hallon i. Blev typ en blandning utav en sockerkaka och paj. Haha, men ja gött det med trots allt.
Annars har jag väl, trots känslorna och tankarna och måendet i övrigt. Haft det rätt ok ändå. Eller.. man får helt enkelt göra det bästa av allt. Mer kan man inte göra, och mer kan man inte begära utav sig själv.
