Detta året har

... gett mig : 
 
 
Nyår förra året var en bra start på början av det nya året 2014. Jag träffade en gammal vän som jag inte hade träffat på 3 år, och vi hade träffats under konstiga omständigheter och delade en tid som bara vi som var i den "omständigheten" kan förstå. Han hade med sig en vän till honom, så allt var riktigt kul. 
 
 
 
Början på året 2014, trodde jag skulle vara en förändring i mitt liv, men jag hade fel. Eller nej, en förändring var det allt! Men inte såsom jag trodde. Inte lika positiv. Inte lika fridfull som jag föreställt mig. Men det positiva var att jag bröt ett dåligt löfte till mig själv, och ersatte det istället med ett nytt löfte som innehöll enbart kärlek,frihet, hopp och tro och såklart en hel del fortsatt kämpande, men något som i slutet alltid är värt det. 
 
 
Om jag ska vara ärlig så minns jag inte särskilt mycket av början av året. För jag var fortfarande inne i den tjocka dimman av aska som kvävde lyckan inom mig. Men att jag fortfarande fanns kvar, det var ett mirakel. Och jag hade ju min älskade vän "Lovisa" och givetvis fler kära vänner. Men eftersom jag delade något speciellt med henne så hade jag en livslust kvar, trots att jag inte trodde den fanns där jag behövde den. Så början av året tog jag mig igenom svåra tiderna som vanligt. 
 
 
 
Jag gav ut min allra första bok, som är tillägnad Lovisa. Jag kunde inte gett ut en bättre första bok. Och fått många bra ord om boken, av de som läst den. Och du var värd den min vän. 
 
 
 
Sommaren. Den fick mig uppleva nya saker. Saker jag inte trodde -jag- kunde känna. Även om sakerna kanske för dom iblandade inte var lika stora som för mig. Men jag tror inte många förstår hur mycket varje minsta del som kommer till mitt liv, betyder för mig. Det behöver inte handla om "stora" saker, det räcker med den lilla tiden, eller lilla saken - för att min själ ska känna harmoni och glädje jag inte fått uppleva så mycket. Sommaren blev en av mina fina saker jag fått vara med om, och som kommer förbli i min lilla kista i mitt hjärta. 
 
 
 
Jag träffade en gammal bekant, och det uppstod en speciell gnista oss imellan, väldigt oväntat - men det var så bra, så fint. Det varade för en väldigt kort stund - men det kändes som länge. Och även om det var litet, så kommer den tiden med den personen faktiskt vara en stor påverkan i mitt framtida liv. Och det är bara jag som kan förstå det. Så jag kommer inte säga så mycket mer om detta. . . Det var iallafall ett ljus jag behövde för att återuppliva något inom mig som fattats sitt ljus under många många år. 
 
 
 
Jag åkte även iväg i sommar och hälsade på Lovisa, vi hade inte setts på många månader och det var första gången jag hälsade på henne hos henne. Det var fantastiskt. Att göra något som hade tagit tid, och också få se hur hon bodde. Och att få se mer utav staden jag bara hade varit i någon gång och inte sett så mycket utav. 
Det var så fridfullt den dagen - som borde varit längre! Men som kommer komma fler gånger under livet. 
 
 
 
Jag åkte även iväg i några dagar och hälsade på en vän ( Vi är väl inte ovänner nu, men vi har inte samma kontakt och det är helt okej. ) För vår vänskap kanske bara var menad att vara en viss tid, det innebär inte att vi inte tycker om varann som personer längre. Det bara är som det är helt enkelt. Det var iallafall riktigt kul att göra denna resan. 
 
 

 
Och fler saker har hänt under detta året. Träffat fler gamla vänner och mer betydelsefulla människor. Men också har Hemska saker skett. Men som kommer lära mig mycket om andra människor, än mer om mig själv. Året i helhet har gett mig ett nytt liv, äntligen ett liv som enbart jag kan styra över. Jag fyllde även 18 år under sommaren och det blev inte riktigt som jag tänkt mig, men jag är fortfarande kvar och starkare för varje dag. Jag har utvecklats mera, förstår mera, insett mer och bara fått ett förnyat hopp. 
Och jag har också insett att hoppet aldrig dör, hur mycket vi än tror det. Hoppet kan dock bara förnyas, bli starkare, men aldrig försvinna helt. Hoppet är precis som oss. Även bland de finaste gåvorna vi har. 
 
 
 
Det är den 2a november och framför mig, de närmsta dagarna/veckorna/sista månaderna, har jag ännu mer att se framimot. Det kommer nog fortfarande finnas negativa dagar fyllda med allt som inte borde finnas, men också utmaningar och möjligheter. Allt kommer iallafall sluta gott hur det än blir. Hursomhelst, kommer jag oavsett hur året än slutar och nästa år börjar - alltid minnas detta året som överlag ett styrkande år på alla möjliga vis. Och som mer eller mindre ett stort mirakel som gett mig mitt nya liv som allt eftersom bara kommer bli det liv jag någonsin bara kunnat drömma om. 
 
 
 
Året är ju inte slut än, men det närmar sig. Och jag vill bara tacka alla som jag mött, och talat med. Och som gett mig ljus någongång - oavsett om det var för en dag eller längre tid. Ingen glöms, och även dom som gjort livet till en plåga - er tackar jag också. För jag har lärt mig jobbiga, men positiva, läxor i livet. Och nu när ni inte finns mer i mitt liv så kan jag bara tacka för att det äntligen blev över! 
 
 
 
Hoppas ert år varit en god upplevelse trots det negativa. 
Och ta med er alla ljusa dagar ni haft, till nästa år. Och åren efter det. 
De bra dagarna kommer ge er kärlek och energi till att klara av de tuffa motgångar och lärdomar 
som finns framför. 
 
 
/ Sophie* 
 
 
 

En underbar vecka

Nu har jag inte skrivit på ett tag, och det är mesta dels pågrund av att jag gjort lite resor och träffat folk! 
Har haft helt underbara dagar, på olika vis. Och alla stunder har jag behövt. Så tänkte berätta lite "kort" om vad som skett :) 
 
 
 
Innan jag reste iväg träffade jag en gammal vän. Och det var väldigt roligt. Tänk att något oväntat kan kännas bra :) Är det inte så man brukar säga? Det bästa är det oväntade. Ibland stämmer det väl in. I detta fall, it does. 
 
När helgen var över och det var måndag (21 juli) så var det bara att orka sig iväg på en planerad resa. Jag hade bestämt mig för att göra denna resan, då jag saknar C väldigt mycket. Och eftersom hon hälsat på mig redan två gånger, så var det dags för mig att strunta i hindrena och ta mig iväg. Så det gjorde jag ! 
 
Två timmars bussresa till KD. Och sedan mötte hon upp mig. Vi hade en underbar dag tillsammans, och jag sov över där tills tisdagen. Vi både gick olika rundor och åkte bil, då hon tagit körkort. Så det var kul att vi kunde åka iväg själva en sväng. Och jag fick besöka och se massa fina ställen! Både badplatser och gamla barndomshem. 
(inte mitt barndomshem.) Och vi hade fina pratstunder och det var bara helt underbart. Är glad att jag tog mig iväg, den bästa sommaren i mitt liv. Och det är rätt många som säger så varje sommar, men för mig är detta verkligen den bästa sommaren på MÅNGA olika vis. Och det är bara C som kan förstå dom orden jag säger. 
 
 
 
Dagen efter ( Tisdag 22 juli ) så gick vi en runda och såg lite mer utav Karlstad. Nästan som Örebro fast ändå på ett annat vis. Känns större trots att Örebro är större. Men det var kul att se själva Karlstad denna gång, då när jag åkt dit 2 gånger sammanlagt tidigare, så fick jag bara se buss stationen. 
 
Tackar dig för dessa dagar! Efter att hon lämnade av mig på stationen, kom min vän Joakim. Han åkte buss för att möta mig, och sedan åkte vi bussen hem till honom. Jag var där i två nätter. Det var kul att se hur han bodde och hur han hade det, även träffa hans vänner! 
 
Vi gick iväg, besökte två badplatser och hade kul :) 
 
 
 
 
Sen när torsdagen kom, var det dags att åka hemmåt igen. Sammanlagt 3 timmars bussresa. 1h från där Joakim bor och sedan 2h från KD till Örebro :) Skönt å komma hem! Samma dag, igår, mötte jag upp min "gamla vän" igen och det var kul att ses återigen. Och idag har jag bara suttit och skrivit och tagit det lugnt. FÖR varmt. Gnälla ska man inte, men denna värmen mår väl ingen gött av? Solen är fin, men värmeslag får än längta till den kalla jobbiga vintern. 
 
 
Hoppas ni haft en lika bra vecka som jag. 
Ska försöka skriva lite mer nu när jag kanske inte är så upptagen längre :) 
 
/ Sophie* 
 
 
 
 

resan på 5 dagar

Nu kommer ett långt inlägg med text och några halvtråkiga bilder. Men tänkte berätta lite om mina dagar nu när jag varit iväg! 
 
 
Onsdag 2 Juli: 
Denna dag var jag hemma. Jag har väntat länge på att fixa mitt rum, tro mig, väldigt länge. Tillslut fick jag upp två vita hyllor, i "Bordshöjd". Det blir alltså mitt sminkbord. Hyfsat nöjd. Men kommer ändå få ta ner allt igen, då jag kommer flytta så småningom. Före och efter bild kommer senare, kanske :) 
 

Torsdag 3 Juli: 
Jag gick upp i tid, fixade mig själv & de saker jag skulle packa. Hade packat redan 1-2 dagar tidigare, men nu skulle det sista ner i väskorna. Det blev två handväskor fulla, väldigt tunga haha. Sedan när det var dags, fick jag skjuts utav en familjevän, till stationen. Som tur var så stod tåget redan där vid spåret och jag slapp stressa och även vänta! GÖTT. Jag satte mig på tåget direkt när jag kom fram och sedan åkte jag till Motala, ungefär 1,5h tog den resan. Lagom faktiskt ! 
 
 
 
 
Väl i Motala fick jag stå och vänta i några minuter på min andra skjuts, och sedan åkte vi vidare dit jag spenderade mina fem dagar. Innan vi åkte vidare, alltså i Motala, svängde vi förbi en vän till min vän som hämtade mig. Då blev det lite prat och så fick jag se en jättefin och stor fotostudio med Massa foton och tavlor. Väldigt fina motiv. 
 
 
(Foto från fotografen) 
 
(Bilden har jag tagit på en broshyr) 
 
 
 
 
Fredag 4 Juli: 
På morgonen träffade jag en nära och betydelsefull person till mig. Det var två sommrar, 2 år, sedan vi sågs sist, så träffen var mer än behövligt. Tyvärr räckte inte tiden till, och det var så mycket man ville säga men inte visste vart man skulle börja någonstans... Bara man vet att båda har det bra och kommer vidare, så känns det ändå tillräckligt att veta det, trots att tiden går och man inte kan träffas mer än typ 1 gång om året. Saknaden är det värsta, bland det värsta som finns. Men det vore värre om man inte visste om den andre hade det bra. 
 
 
 
 
 
 
På kvällen, eftermiddagen, åkte vi vidare till en annan person som man inte hade träffat på länge också. Vi åkte igenom skogen, där personen bor och dom bor jättefint ! Där skulle man kunna tänka sig bo, men eftersom jag är stadstjej, skulle jag kanske vilja flytta till ett liknande ställe som lite äldre, hehe. Vi pratade mycket, skrattade och fikade. Det var en trevlig stund ute på altanen, i det fina vädret och solnedgång.
 
 
 
 

Lördag 5 Juli: 
Även denna dagen spenderades med trevliga och nya,såsom gamla människor! Gamla, dvs. dom man redan träffat. Det var jättekul och även det trevligt! Träffade människor man bara hört om, så det var kul att få ett riktigt ansikte på dom så att säga, och framförallt att träffa dom personligen såklart. Trevliga, fina och snälla människor var min uppfattning. Jag fick lite saker utav dom, som var väldigt intressant. Så det tackar jag för. 
 
Därefter, åkte vi vidare mot en annan dotter och hennes familj. Firade hennes lilla dotter och hade det mysigt och trevligt. Jättegoa barn! 
 
Är så tacksam över dessa dagar, verkligen. 
 
 

Söndag 6 Juli: 

Det blev en hemma dag med film mys! Behövdes så man var trött och hade värk. En av filmerna jag såg var 
"extremely loud, incredibly close". Se värd :) 
 
 
 
Måndag 7 Juli: 

Gick upp och fixade mig själv och packning och allt som skulle med mig, då det var dags att resa hemåt igen. 
Först blev det bilresan till Motala, och därifrån tåget till kära Örebro. Har en del jag ska göra, imed att jag fyller år snart. Och sen blir det att åka iväg lite fler gånger och träffa människor. Får se hur det blir!