Detta året har
... gett mig :
Nyår förra året var en bra start på början av det nya året 2014. Jag träffade en gammal vän som jag inte hade träffat på 3 år, och vi hade träffats under konstiga omständigheter och delade en tid som bara vi som var i den "omständigheten" kan förstå. Han hade med sig en vän till honom, så allt var riktigt kul.
Början på året 2014, trodde jag skulle vara en förändring i mitt liv, men jag hade fel. Eller nej, en förändring var det allt! Men inte såsom jag trodde. Inte lika positiv. Inte lika fridfull som jag föreställt mig. Men det positiva var att jag bröt ett dåligt löfte till mig själv, och ersatte det istället med ett nytt löfte som innehöll enbart kärlek,frihet, hopp och tro och såklart en hel del fortsatt kämpande, men något som i slutet alltid är värt det.
Om jag ska vara ärlig så minns jag inte särskilt mycket av början av året. För jag var fortfarande inne i den tjocka dimman av aska som kvävde lyckan inom mig. Men att jag fortfarande fanns kvar, det var ett mirakel. Och jag hade ju min älskade vän "Lovisa" och givetvis fler kära vänner. Men eftersom jag delade något speciellt med henne så hade jag en livslust kvar, trots att jag inte trodde den fanns där jag behövde den. Så början av året tog jag mig igenom svåra tiderna som vanligt.
Jag gav ut min allra första bok, som är tillägnad Lovisa. Jag kunde inte gett ut en bättre första bok. Och fått många bra ord om boken, av de som läst den. Och du var värd den min vän.
Sommaren. Den fick mig uppleva nya saker. Saker jag inte trodde -jag- kunde känna. Även om sakerna kanske för dom iblandade inte var lika stora som för mig. Men jag tror inte många förstår hur mycket varje minsta del som kommer till mitt liv, betyder för mig. Det behöver inte handla om "stora" saker, det räcker med den lilla tiden, eller lilla saken - för att min själ ska känna harmoni och glädje jag inte fått uppleva så mycket. Sommaren blev en av mina fina saker jag fått vara med om, och som kommer förbli i min lilla kista i mitt hjärta.
Jag träffade en gammal bekant, och det uppstod en speciell gnista oss imellan, väldigt oväntat - men det var så bra, så fint. Det varade för en väldigt kort stund - men det kändes som länge. Och även om det var litet, så kommer den tiden med den personen faktiskt vara en stor påverkan i mitt framtida liv. Och det är bara jag som kan förstå det. Så jag kommer inte säga så mycket mer om detta. . . Det var iallafall ett ljus jag behövde för att återuppliva något inom mig som fattats sitt ljus under många många år.
Jag åkte även iväg i sommar och hälsade på Lovisa, vi hade inte setts på många månader och det var första gången jag hälsade på henne hos henne. Det var fantastiskt. Att göra något som hade tagit tid, och också få se hur hon bodde. Och att få se mer utav staden jag bara hade varit i någon gång och inte sett så mycket utav.
Det var så fridfullt den dagen - som borde varit längre! Men som kommer komma fler gånger under livet.
Jag åkte även iväg i några dagar och hälsade på en vän ( Vi är väl inte ovänner nu, men vi har inte samma kontakt och det är helt okej. ) För vår vänskap kanske bara var menad att vara en viss tid, det innebär inte att vi inte tycker om varann som personer längre. Det bara är som det är helt enkelt. Det var iallafall riktigt kul att göra denna resan.
Och fler saker har hänt under detta året. Träffat fler gamla vänner och mer betydelsefulla människor. Men också har Hemska saker skett. Men som kommer lära mig mycket om andra människor, än mer om mig själv. Året i helhet har gett mig ett nytt liv, äntligen ett liv som enbart jag kan styra över. Jag fyllde även 18 år under sommaren och det blev inte riktigt som jag tänkt mig, men jag är fortfarande kvar och starkare för varje dag. Jag har utvecklats mera, förstår mera, insett mer och bara fått ett förnyat hopp.
Och jag har också insett att hoppet aldrig dör, hur mycket vi än tror det. Hoppet kan dock bara förnyas, bli starkare, men aldrig försvinna helt. Hoppet är precis som oss. Även bland de finaste gåvorna vi har.
Det är den 2a november och framför mig, de närmsta dagarna/veckorna/sista månaderna, har jag ännu mer att se framimot. Det kommer nog fortfarande finnas negativa dagar fyllda med allt som inte borde finnas, men också utmaningar och möjligheter. Allt kommer iallafall sluta gott hur det än blir. Hursomhelst, kommer jag oavsett hur året än slutar och nästa år börjar - alltid minnas detta året som överlag ett styrkande år på alla möjliga vis. Och som mer eller mindre ett stort mirakel som gett mig mitt nya liv som allt eftersom bara kommer bli det liv jag någonsin bara kunnat drömma om.
Året är ju inte slut än, men det närmar sig. Och jag vill bara tacka alla som jag mött, och talat med. Och som gett mig ljus någongång - oavsett om det var för en dag eller längre tid. Ingen glöms, och även dom som gjort livet till en plåga - er tackar jag också. För jag har lärt mig jobbiga, men positiva, läxor i livet. Och nu när ni inte finns mer i mitt liv så kan jag bara tacka för att det äntligen blev över!
Hoppas ert år varit en god upplevelse trots det negativa.
Och ta med er alla ljusa dagar ni haft, till nästa år. Och åren efter det.
De bra dagarna kommer ge er kärlek och energi till att klara av de tuffa motgångar och lärdomar
som finns framför.
/ Sophie*
