Paket
Köpte schampoo ( kul? ) nä, men är faktiskt ett "speciellt" schampoo ;)
Röd hårfärg - det var dags å färga utväxten!
Färgbomb
Solskyddslotion
Paket
Här kommer 1 paket av 4 :)
Vissa paket kanske jag inte visar, eller alla saker i varje paket - får se hur mycket jag orkar lägga upp!
Har fått hem 3 paket men kommer visa 1 av dom nu & sen det 2a. Men inte det tredje. Det fjärde kanske jag lägger upp, men är typ kläder det mesta och de orkar ja inte lägga upp! Men har tre saker i de paketet jag kan visa iallafall.
Haha krångel, lägger ju upp de ja lägger upp!
Clinique puder - fint och silkeslent puder
Wake up make up foundation - i två olika färg nyanser. En ljusare och en mörkare.
En eyeliner - bra form & hållbar!
Anastasia dipbrow promade - i färgen chocolate. Ville testa den trots att jag gjorde en egen (väldigt bra) dipbrow.
Fick sedan tre gratis prover.
Två stycken body lotion & en parfym. Parfymen var tydligen Nicki Minaj's, och tyckte inte den var i min smak men den duger för å sparas iallafall, haha.
/ Sophie *
För känslor kommer ju alltid vara vad dom är
Vad glad man blir av "små saker". Allt från att göra något viktigt - något man måste göra, för att kunna nå ett viss mål eller för att hitta rätt väg. Till att ja..vad som helst ! Jag har nyligen gjort två små viktiga grejer som jag behövde göra för att ordna en del saker. För en del andra kanske det är en småsak som "vem som helst kan klara av", enligt mig och en del andra är det en småsak som är stor och som kräver mycket av ens energi och mod. Och idag övervann jag yttligare något som krävde mod.
Många tror att "övervinna över sina rädslor" betyder att när man gjort de ett x antal gånger så slutar man vara rädd för just det man övervunnit. Men det är inte så alla gånger. Att övervinna sina rädslor handlar om att oavsett hur man känner inför något, någon situation, så handlar det inte om att aldrig vara rädd eller känna obehag igen, det handlar om att helt enkelt veta att man kan klara det ändå. Även om jag alltid kommer vara höjdrädd av mig, hur många gånger jag än hoppar fallskärm, så vet jag efter första gången att vad jag än känner så kommer jag klara det. Det är vad övervinna sina rädslor betyder. Det är svårt, det är obehagligt, man är rädd, man blir nervös - ändå kan man klara det.
För känslor kommer ju alltid vara vad dom är. Det är ju hur man hanterar dom som är det som förändras, inte själva känslan. Rädsla kommer alltid vara rädsla, och glad kommer alltid vara glad. Sen kanske jag går över bron för att nå mitt mål, med rädslan i hela kroppen - istället för att stå kvar på samma plats med rädslan i kroppen.
Jag kanske hoppar av lyckan och ler så mycket jag kan när jag är glad - istället för att sitta rätt upp och ner och liksom inte uttrycka vad jag är glad över. Så om ni förstår mig rätt,
Att övervinna behöver inte vara i en stor bemärkelse, behöver inte vara märkvärdigt för någon annan, bara det är för dig. Och det är inge fel att fortsätta tycka något är tufft, för antagligen är de det för dig. Det som gör det lättare är istället inte situationen - utan ditt tänkesätt till den.
"Ja jag tycker detta är svårt, ändå har jag gjort det snart 100 gånger. Men åtminstonde vet jag att det är över om 5 minuter, och då har jag iallafall kommit någon vart, även om jag fortfarande kommer tycka det är jobbigt nästa gång jag hamnar i denna situation"
Pst! En del av paketen är påväg, håll utkik ;)
/ Sophie*
Middle of it
Enda gången jag är egoist - är när jag blundat för mina egna behov
Jag bestämde mig för att "hålla reda på" endast en sak inför denna vecka.
I mitt huvud fick det bara finnas en enda sak att tänka på, nämligen... :
Ta hand om mig själv.
Jag är hela tiden stressad i min själ, och även om jag "tar det lugnt" så är det aldrig aldrig..aldrig, lugn och ro vart jag än befinner mig - så det spelar ingen roll hur mycket jag tar det lugnt, hur lite eller mycket jag gör - jag får helt enkelt inte ta det lugnt på det vis att det gynnar mig, mitt inre, min kropp.
Så denna veckan har jag bestämt för att inte ta imot några som helst möten, förutom ett möte och ett viktigt telefonsamtal. Annars ska jag bara sätta mig ner, stänga av mina tankar som går i högvarv, och stänga ute människor som drar min energi.
Blir man inte trött utav allt gnäll? Onödigt gnäll, onödiga bråk och tjaffs? Blir man inte trött på människor som inte kan respektera än? Som förväntar sig att man alltid ska stå där på knä inför dom och göra så mycket för dessa, men ändå ska man tacka dom genom att buga och bocka? Man ska tacka dom, för att man själv ställer upp. Snacka om vilka bekymmer de har.
Jo, det är väl klart som tusan att man blir trött !
Så nej, denna veckan tänker jag -bara- tänka på mig själv. Som jag behöver detta! Egoist? Man är inte en egoist för att man förängångskull är mån om sig själv, såsom man är mån om andra hela tiden. Jag är ju också en person, en människa. Jag behöver min egna intrigitet och uppmärksamhet. Man måste lyssna på sig själv, och det enda som gör en till ett ego i mitt fall, är faktiskt att jag struntar i mig själv helt och hållet. Jag vore egoist om jag höll för öronen när jag vill tala med mig själv, samla mina tankar och fatta viktiga beslut. Jag vore egoist om jag blunda för mina egna känslor och behövligheter. Jag kommer aldrig låta någon i min närhet få det jag byggt upp under alla år, att rasa ner igen. Och snart beger jag mig mot mina egna äventyr... och då kan jag lägga en del av missären bakom mig. :)
/ Sophie*
Pst ! Har beställt lite paket ;) Äntligen... Så när jag fått hem allt, visar jag er ! :D
Rest the thoughts
Ligger i sängen under täcke och filt.
Lyssnar på musik från radion i mobilen.
Tänker på allt möjligt, fast samtidigt ingenting, känns bara som jag stirrar i de tomma intet.
Intet jag hellre skulle vara i än här.
Det är bara att bita ihop. För det blir bättre snart. Bara att kämpa.
Men det känns tomt. Men ändå? Fullt av alla möjliga känslor. Känslor som varit, känslor som är just nu och känslor som jag kommer känna.
Just nu är mycket mystik. Men även de löser jag.
Vila tankarna, de är va jag behöver.
/ sophie*
Only money is to be poor, only love is to have enough
what i wanna feel
Upp till mig
Ja, vad ska man säga.
Denna veckan har jag en del måsten att göra och en del besked också att få. Så får hoppas denna veckan verkligen är början på något bra.
Ska hämta ut ett paket också, så kan visa det imorgon :) Om jag nu åker iväg imorn då!
Annars slutar jag denna dag lika dant som förgående dagar...veckor.
Dagarna börjar tråkigt och slutar likaså. Dags och göra något åt det tycker jag allt !
/ Sophie*
most Wanted
Längtar verkligen tills saker och ting kör igång.
Och det bästa av allt ( som jag skrev lite om i förgående inlägg ) är att man
har saker att se framimot. Små saker som större saker. Allt räknas! Allt man blir det minsta
lilla glad över. Det räknas stort.
Men jag har ju sådan tur, det berors väl på hur man ser på den saken - men
det där med väntan ni vet. Som jag också talade om i förra inlägget. Väntan är så jobbig,
mest för att man är så ivrig och glad för det man ser framimot. Man vill att det ska hända -nu-.
Men samtidigt, utan väntan hade man inte kunnat förbereda sig för det goda i livet.
Så uppskattar även det ! ( väntan .. ) Ser mig själv ha otur för att jag alltid får vänta,
men det är nog en fördel för det mesta.
Ligger just nu i min säng, med fötterna utanför
( Känner mig så lång då haha, när jag ligger typ mitten av sängen)
Kollar igenom lite saker på internet, läser lite om olika grejer och så kollar jag på film samtidigt. Haha, gör massa saker samtidigt varje gång jag är på datorn - kan inte koncentera mig annars. Fast missar ändå många sekunder utav filmen. Kollar iallafall på "A most Wanted man " Ny film detta året 2014.
Det är redan mörkt, klockan ska slå 17:00 bara. Nja, tänker inte klaga på mörkret, vädret, snön, vintern, ingenting alls faktiskt. It is what it is. Bara put on a smile och skratta så mycket man kan, så blire ljusare i vardagen ändå :)
/ Sophie*
Jag ler som en idiot
Jag börjar gilla den där fruktansvärda väntan. Iallafall nu när jag verkligen vet att jag väntar på något gott. Förr väntade jag alltid på bättre dagar, men dom var ju inte självklara. Och kanske är de jag väntar på nu inte heller så självklart. Men det känns iallafall mer troligt. Well, dreams do come true. Och utan väntan hade man inte kunnat förbereda sig för det som kommer, & man hade inte kunnat ha något att se framimot - eftersom när man har det, blir man så glad att man är glad hela tiden tills den dagen det är dags.
Jag ler som en idiot.
Men då får jag Åtminstonde le.
😊😇
Don't let it ...
Detta året har
... gett mig :
Nyår förra året var en bra start på början av det nya året 2014. Jag träffade en gammal vän som jag inte hade träffat på 3 år, och vi hade träffats under konstiga omständigheter och delade en tid som bara vi som var i den "omständigheten" kan förstå. Han hade med sig en vän till honom, så allt var riktigt kul.
Början på året 2014, trodde jag skulle vara en förändring i mitt liv, men jag hade fel. Eller nej, en förändring var det allt! Men inte såsom jag trodde. Inte lika positiv. Inte lika fridfull som jag föreställt mig. Men det positiva var att jag bröt ett dåligt löfte till mig själv, och ersatte det istället med ett nytt löfte som innehöll enbart kärlek,frihet, hopp och tro och såklart en hel del fortsatt kämpande, men något som i slutet alltid är värt det.
Om jag ska vara ärlig så minns jag inte särskilt mycket av början av året. För jag var fortfarande inne i den tjocka dimman av aska som kvävde lyckan inom mig. Men att jag fortfarande fanns kvar, det var ett mirakel. Och jag hade ju min älskade vän "Lovisa" och givetvis fler kära vänner. Men eftersom jag delade något speciellt med henne så hade jag en livslust kvar, trots att jag inte trodde den fanns där jag behövde den. Så början av året tog jag mig igenom svåra tiderna som vanligt.
Jag gav ut min allra första bok, som är tillägnad Lovisa. Jag kunde inte gett ut en bättre första bok. Och fått många bra ord om boken, av de som läst den. Och du var värd den min vän.
Sommaren. Den fick mig uppleva nya saker. Saker jag inte trodde -jag- kunde känna. Även om sakerna kanske för dom iblandade inte var lika stora som för mig. Men jag tror inte många förstår hur mycket varje minsta del som kommer till mitt liv, betyder för mig. Det behöver inte handla om "stora" saker, det räcker med den lilla tiden, eller lilla saken - för att min själ ska känna harmoni och glädje jag inte fått uppleva så mycket. Sommaren blev en av mina fina saker jag fått vara med om, och som kommer förbli i min lilla kista i mitt hjärta.
Jag träffade en gammal bekant, och det uppstod en speciell gnista oss imellan, väldigt oväntat - men det var så bra, så fint. Det varade för en väldigt kort stund - men det kändes som länge. Och även om det var litet, så kommer den tiden med den personen faktiskt vara en stor påverkan i mitt framtida liv. Och det är bara jag som kan förstå det. Så jag kommer inte säga så mycket mer om detta. . . Det var iallafall ett ljus jag behövde för att återuppliva något inom mig som fattats sitt ljus under många många år.
Jag åkte även iväg i sommar och hälsade på Lovisa, vi hade inte setts på många månader och det var första gången jag hälsade på henne hos henne. Det var fantastiskt. Att göra något som hade tagit tid, och också få se hur hon bodde. Och att få se mer utav staden jag bara hade varit i någon gång och inte sett så mycket utav.
Det var så fridfullt den dagen - som borde varit längre! Men som kommer komma fler gånger under livet.
Jag åkte även iväg i några dagar och hälsade på en vän ( Vi är väl inte ovänner nu, men vi har inte samma kontakt och det är helt okej. ) För vår vänskap kanske bara var menad att vara en viss tid, det innebär inte att vi inte tycker om varann som personer längre. Det bara är som det är helt enkelt. Det var iallafall riktigt kul att göra denna resan.
Och fler saker har hänt under detta året. Träffat fler gamla vänner och mer betydelsefulla människor. Men också har Hemska saker skett. Men som kommer lära mig mycket om andra människor, än mer om mig själv. Året i helhet har gett mig ett nytt liv, äntligen ett liv som enbart jag kan styra över. Jag fyllde även 18 år under sommaren och det blev inte riktigt som jag tänkt mig, men jag är fortfarande kvar och starkare för varje dag. Jag har utvecklats mera, förstår mera, insett mer och bara fått ett förnyat hopp.
Och jag har också insett att hoppet aldrig dör, hur mycket vi än tror det. Hoppet kan dock bara förnyas, bli starkare, men aldrig försvinna helt. Hoppet är precis som oss. Även bland de finaste gåvorna vi har.
Det är den 2a november och framför mig, de närmsta dagarna/veckorna/sista månaderna, har jag ännu mer att se framimot. Det kommer nog fortfarande finnas negativa dagar fyllda med allt som inte borde finnas, men också utmaningar och möjligheter. Allt kommer iallafall sluta gott hur det än blir. Hursomhelst, kommer jag oavsett hur året än slutar och nästa år börjar - alltid minnas detta året som överlag ett styrkande år på alla möjliga vis. Och som mer eller mindre ett stort mirakel som gett mig mitt nya liv som allt eftersom bara kommer bli det liv jag någonsin bara kunnat drömma om.
Året är ju inte slut än, men det närmar sig. Och jag vill bara tacka alla som jag mött, och talat med. Och som gett mig ljus någongång - oavsett om det var för en dag eller längre tid. Ingen glöms, och även dom som gjort livet till en plåga - er tackar jag också. För jag har lärt mig jobbiga, men positiva, läxor i livet. Och nu när ni inte finns mer i mitt liv så kan jag bara tacka för att det äntligen blev över!
Hoppas ert år varit en god upplevelse trots det negativa.
Och ta med er alla ljusa dagar ni haft, till nästa år. Och åren efter det.
De bra dagarna kommer ge er kärlek och energi till att klara av de tuffa motgångar och lärdomar
som finns framför.
/ Sophie*
