Varför glömma drömmarna & målen

Jag tappade bort mig själv helt, igen. Och det kändes som det var år sedan förra gången jag låg såhär långt ner. Men det vara bara sen förra året sedan sist. Och jag kan knappt tro alla förändringar som skett. Men, även om 2013 var ett förändrings år för mig, så var det inte över för det. Allt gammalt satt kvar och allt jag kämpade för, var fortfarande fast på marken. När jag tänker efter, så har jag kämpat mer än jag trodde att man kunde kämpa. I nu snart 15 år, har jag kämpat för mitt liv, kämpat för något iallafall. Kämpat för bättre dagar, som jag så länge önskat ska komma. 
 
 

Att vara nedgrävd i så många år, har inte gjort mig blind som man kan tänka sig. Det har fått mig öppna ögonen för det overkliga såsom det verkliga. Eftersom det vi tror är overkligt, faktiskt är den riktiga verkligheten. Men de flesta av oss är för rädda för att öppna ögonen helt. 
 
 
 
På senaste ( dvs. de senaste veckorna ) har mycket hänt mig. Ja, när något händer i mitt liv så passar det på att hända allt på en och samma gång - inte konstigt att man blir både slut i själen men också ännu mer fundersam över vad som egentligen är sant nu för tiden. 
 
 
 
Jag fick iallafall en känsla just precis. Och därav skriver jag detta, som vanligt, långa inlägg. 
 
Jag glömde mig själv. Jag stängde av känslorna igen, och trodde att det var mitt enda val för att kunna orka vidare till dom bättre dagarna jag kämpar för. Men nej, det är inte sant att det blir bättre för att man blir lika blind som de andra. Det hjälper inte att låtsas vara något man inte är, och det hjälper inte att sluta tro och hoppas. 
 
 
 
Jag laddade ner en app, och gick in på den idag. Det var faktiskt en läsar app, där man kan ladda ner och läsa olika böcker. Givetvis så laddade jag ner "verklighetsbaserade" då jag själv skriver det jag upplevt. Jag är faktiskt ingen som läser böcker, förutom det jag själv skriver. Men idag kände jag att jag bara inte kan kasta iväg alla mina drömmar? Som att lära mig saker, finna inspiration och ge inspiration, skriva böcker, berätta om mitt liv, hjälpa andra människor på det bra sättet jag kan göra och gjort många gånger. Jag kan inte kasta iväg mina framtidsplaner, bara för att allt jag trodde på och tryggheten försvunnit de senaste veckorna. Jag kan inte slänga bort det enda jag lever för, bara för att ...
ja, "bara för att". Klart jag förtjänar det bra lika mycket som en annan
 
 
Nej, att gräva sin egna grav, det borde jag slutat med för länge sedan. Det är dags att växa upp. Nej inte att ta mer ansvar eller liknande, då jag redan klarat den biten sedan liten. Utan växa upp - dvs. Sluta trycka ner sig själv, sluta tro att man förtjänar allt annat än bra. 
 
 
Man ska mata sina drömmar och mål, så att dom blir större, starkare, för en dag, om man verkligen vill det man älskar att göra, då kommer man stå där med alla möjligheter för att kunna göra det till uppfyllelse. Då gäller det att man redan har en stark grund av trygghet bakom sig, så att man kan ta nästa steget. 
 
För att gå in i en trygghet måste man ha en trygghet bakom sig. Alla kanske inte förstår den meningen, men en dag gör ni. 
 
 
 
" Jag måste stänga av mina känslor så att jag kan falla tillbaka till helvetet jag ändå besöker varje dag " 
 
Nej, jag måste inte alls vända tillbaka. Jag måste ta stegen framåt, våga möta mig själv i framtiden. 
Jag har en plats här, och jag vet ju vad det är jag ska göra ! 
 
 
 
Mycket text, så är det om man kommer in på min kära blogg - som jag inte gillar och kalla blogg, för det är så mycket mer än bara en blogg. Det är ju en del av mig själv. Och jag är så mycket mer än "bara" något. 
Hur som helst - Hoppas du fick en positiv tankeställare, så som jag fick. :) 
 
 
/ Sophie* 
 
 
 
 

Vilken fin blogg, mycket fina bilder!

Svar: Tack så mycket !
everysecondmatters.blogg.se




Kom ihåg mig?